Söndag på bloggen innebär att jag deltar i En smakebit på søndag. Varannan vecka är det Astrid Terese på bloggen Betraktninger som håller i trådarna, och varannan vecka är det Mari på bloggen Flukten fra virkeligheten.

I torsdags så pratade jag tillsammans med Monica Gullman på Vängåvans bokhandel här i stan om böcker jag läst som också ingår i Akademibokhandelns Låna & Läs (innan jag började blogga och fick så många böcker så var jag flera gånger med i just Låna & Läs). Jag hade läst flera av böckerna innan, men en som jag inte läst var Monicas favorit – Till minnet av en villkorslös kärlek av Jonas Gardell. Eftersom jag just fått den som e-bok från förlaget så började jag genast läsa den. Den är väldigt speciell och det är svårt att ge en rättvisande smakbit som inte spoilar för mycket.

Smakbiten kommer från sid 153:

Att vara plattfot i Sverige var ända in på 1970-talet skamligt. 
Det hörde på något vagt sätt ihop med värnpliktstjänstgöringen som den plattfotade inte ansågs kunna fullgöra och därför var att betrakta som en sorts potentiell landsförrädare och samhällsfara och till skolorna skickades för ändamålet utbildade fotfröknar som övade barnen i att knyckla ihop handdukar och lyfta pennor och suddgummin med tårna, något som ansågs motverka den oönskade plattfotheten.
På samma sätt skulle vänsterhänthet motarbetas med bestämdhet. Toleransnivån för avvikelser i riket var obefintlig.