Från förlagets hemsida: 16-åriga Josefin kommer aldrig hem efter sin sånglektion. En skallgång med frivilliga söker efter den kände Modotränarens dotter. Situationen försvåras ytterligare av den snöstorm som lamslår Höga kusten.
Fallet med den försvunna flickan sätter polisstyrkan i Örnsköldsvik på prov. Den oerfarna polisaspiranten Kajsa Nordin upptäcker att ju djupare hon gräver i fallet, desto fler hemligheter verkar det finnas kvar att upptäcka.
Samtidigt dras den kända konstnären Zeta på Mariatorget i Stockholm in i dramat när en ung, utlandsfödd man ringer på hos henne. Mannen är på flykt, men från vad? Den excentriska Zeta, just hemkommen från New York i ett desperat försök att rädda sin dalande stjärna, behöver verkligen inte ytterligare ett problem.
Vad har hänt Josefin – och vad döljer Prästens lilla flicka?

Prästens lilla flicka av Susan Casserfelt kom först ut 2013 på eget förlag. Det är den första delen i Höga Kusten serien. Del ett och två i serien har senare kommit ut som pocket på Mima förlag. Susan Casserfelt är en svensk författare och journalist som debuterade med Prästens lilla flicka. 

Jag hade noterat den här serien eftersom den utspelar sig i Örnsköldsvik. Dessutom hade jag stött på författaren på evenemang här i stan. När böckerna kom ut på Mima förlag så fick jag både del ett och två överraskande med posten. Jag satte upp Susan Casserfelt i Boktolvan och nu när jag skulle ut och resa passade pocket bra.

Prästens lilla flicka är en välskriven och mycket lättläst bladvändare. Av någon anledning så hade jag inte så höga förväntningar, och därför är det extra roligt att skriva att Prästens lilla flicka överträffade mina förväntningar med råge. Visserligen läste jag den på semestern, men den var en bok som var svår att lägga i från sig. Oerhört spännande, även om temat är mycket obehagligt. Sen är det slutet. Där vet jag faktiskt inte vad jag ska tycka. Och det kan ju vara bra ibland.

Karaktärerna i Prästens lilla flicka är intressanta på flera sätt. Jag gillar polisen Kajsa, hur hennes tankar och funderingar beskrivs, och vad det innebär för henne att komma tillbaka till barndomsmiljön. Det är en karaktär jag gärna skulle läsa mer om. De andra poliserna är lite för schablonartade Zeta är svår att få grepp om, hon är minst sagt underlig. Sten-Åke är extremt obehaglig, och hans fru Gunvor är som en skuggfigur genom hela boken ända till slutet. Visserligen stämmer det med karaktären, men jag hade gärna läst ännu mer om henne.

Jag ska inte sticka under stol med att en del av charmen med den här boken handlar om miljön för min del. Jag har vistats en hel del i Örnsköldsvik med omnejd, tillräckligt för att känna igen det mesta som nämns i boken. I boken så åker Kajsa och hennes kollega ut till Skeppsmalen, och den vägen har vi åkt många gånger då en god vän har sommarstuga där ute. Jag tycker också om Ö-vik som stad, och läser gärna en bok som utspelar sig där. Det handlar också om att författaren låter hockey spela en stor roll i boken, precis som det gör i Ö-vik.

En liten sak som jag undrar över är att en av personerna funderar på att gå ner till ”Mittuniversitetets campus” och sätta sig. Nu är jag inte helt säker på när boken ska utspela sig, men jag trodde det var ungefär när boken är skriven, och Mittuniversitetets campus i Ö-vik las ner 2007. Det finns viss forskning kvar, men det som är för studenter hör till Umeå universitet. Men det kan ju hända att boken ska utspela sig tidigare och jag missat det.

Jag är mycket nyfiken på nästa bok i serien, Den tatuerade cirkeln, och som en händelse så står den faktiskt i hyllan och väntar.

Omdöme: Spännande bladvändare som utspelar sig i Ö-vik
Betyg: 4+

Bloggat om boken har Annikas litteratur- och kulturblogg, Mias bokhörna, Mysterierna, Bokraden, Kajsas bokblogg och Mest Lenas Godsaker

Mer om boken kan du läsa här eller här.
Förlag: Mima förlag
Sidor: 377
Betyg på Goodreads: 3,3 baserat på 67 betyg
Hur jag fick tag på den: Recensionsexemplar från förlaget.
Utläst 8 juli 2018.