Från förlagets hemsida:
Jeanette begraver sin förolyckade man och känner sig framför allt lättad. Nu behöver hon inte ta tag i pappersarbetet och bodelningen som den planerade skilsmässan skulle innebära. Men knappt är maken i graven förrän Jeanettes besvärliga svärmor kräver att få flytta in i huset. Jeanette flyr då upp till husets vind, som behöver rensas ut. Där gör hon ett oväntat fynd – något som för henne samman med ett gripande livsöde i slutet av 1800-talet.
Lånat silver och krossat glas av Ewa Klingberg hade recensionsdatum 26 maj 2018. Ewa Klingberg är en svensk författare om tidigare har arbetat som lärare. Hon skriver romaner såväl som noveller för veckopressen samt är medarbetare i tidningen Släkthistoria. Hon driver även bloggen Holavedsbrudar. Förra året kom hennes feelgoodroman Manglade dukar och vikta servetter ut, och Lånat silver och krossat glas utspelar sig också i Huskvarna.
Förra året läste jag Manglade dukar och vikta servetter och tyckte mycket om den. Fin svensk feelgood! Därför blev jag glad när det från förlaget kom en fråga om jag ville läsa den fristående uppföljaren Lånat silver och krossat glas.
Lånat silver och krossat glas är en välskriven och finstämd roman. Läsningen flyter obehindrat, och den ”rätta” stämningen infinner sig fort. Berättelsen i nutid är fin och modern, men jag är mest förtjust i Mathildas historia. Det känns som om hon är en kvinna före sin tid. Jag gillar hur Ewa Klingberg blandar den historiska romanen med feelgood. För mig som är en något skeptisk läsare av historiska romaner (fråga mig inte varför!) fungerar detta alldeles utmärkt. Bra feelgood ska innehålla ett visst mått av svärta och tänkvärda saker att bryta mot känslan att det finns hopp i världen – det har Lånat silver och krossat glas.
Karaktärsteckningen är bra, i synnerhet kvinnorna, som ju också står i centrum för historien. Jeanette reagerar konstigt i många situationer och jag har svårt att komma henne in på livet. Det är nästan som jag kan känna mer sympati för Gun. Min favorit är, som jag redan skrivit, Mathilda.
En sak jag reagerar på i Lånat silver och krossat glas är Jeanettes reaktion, eller snarare brist på reaktion, när Kjell dör. Har man en gång älskat varandra så är min erfarenhet att just ett dödsfall innebär att man tänker och sörjer, även om man inte varit ett par på många år. Här är de precis uppe i processen. Givetvis kan alla sörja på olika sätt, men det är svårt att se Jeanettes sorg i berättelsen. Sen undrar jag vem som sköter allt det praktiska som måste göras när någon dör – det är oerhört många beslut som måste fattas och byråkrati som måste skötas.
Jag ser till min glädje att nästa bok i den här serien, Vaxade juveler och brända hjärtan, kommer i oktober. Den står redan på ”måstelistan” för hösten!
Omdöme: Välskriven och finstämd feelgood med historiska inslag
Betyg: 4+
Bloggat om boken har A Room of my Own, och dagarna går, Västmanländskans bokblogg och med näsan i en bok
Mer om boken kan du läsa här eller här.
Förlag: Historiska media
Sidor: 350
Betyg på Goodreads: bara två betyg satta
Hur jag fick tag på den: Recensionsexemplar från förlaget.
Utläst 29 maj 2018.
