Från Moviezine:
The Avengers och deras allierade superhjältar riskerar allt i ett försök att besegra den mäktige Thanos innan hans förödande attacker har förstört hela universum. Den största konfrontationen genom tiderna Mväntar.
Avengers: Infinity War är en amerikansk film från 2018 av Christopher Markus och Stephen Mc Feely med Robert Downey Jr., Chris Hemsworth, Mark Ruffalo, Scarlett Johansson, Benedict Cumberbatch, Elizabeth Olsen m.fl. I original har den samma titel.
En Avengersfilm är något av ett måste i den här familjen (minst för mig…), och det var inget problem att få hela vår familj att gå och se den här filmen tillsammans. Bara en sån sak gör filmen speciell.
Marvel har byggt upp ett helt universum fyllt av superhjältar och alla filmer om dessa personer är en hel industri. Det är många personer att hålla reda på, och i Avengers: Infinity War samlas många av dem, t.o.m. några som inte setts förut. Jag, som inte sett alla filmerna, var lite orolig att jag inte skulle hänga med i historien, men det visade sig att det kunde jag ändå. Jag har ändå sett Guardians of the Galaxy, Iron Man, Spider Man, Thor och Black Panther. Och The Hulk känner jag förstås till sen originalet. Däremot har jag inte sett några Captain America eller Dr Strange och några av de andra karaktärerna var nya bekantskaper.
Jag tror den här filmen gör sig bäst om man inte vet något om handlingen innan – så har ni inte sett den gå och se den innan ni läser vidare här!
Avengers: Infinity War är action från början till slut, men på det stora hela ”bra” action, dvs lagom långa och luriga scener. Som alltid med superhjältar så blir det lite extra med deras olika superkrafter, vilket man utnyttjar smart. Men det blir lite väl mycket action mot slutet, då man trappar upp det och det blir gigantiska slagfält. Då blir det lite för mycket, och man försöker excellera i olika specialeffekter.
Det finns en hel del humor i Avengers-filmerna, där Guardians of the Galaxy (första filmen) för mig är den som står ut. Lyckligtvis har man lyckats föra över en del av just den humorn till Avengers: Infinity War. Det är möjligt att jag tycker det är lite extra roligt i en del av dialogerna, eftersom jag har en bakgrundshistoria med dynamiken och relationerna mellan personerna. Men humoristiskt är det. Det är underhållande att se dessa superhjältar både ”tävla” mot varandra och gnabbas som gamla vänner. Humorn behövs också för att ge andrum mellan de mer emotionella bitarna.
Ett annat plus med de här filmerna är hur man porträtterar kvinnor. Det är sådant jag brukar notera i filmer, och ganska ofta irritera mig på. Men mot slutet av Avengers: Infinity War så slår det mig att här porträtteras kvinnorna med samma förutsättningar som männen. De är starka, de är smarta, de är centrala för handlingen och de är egna individer (inte ett romantiskt bihang för att förstärka superhjälten). Speciellt förtjust blir jag i Scarlet Witch som är en ny bekantskap för mig. Stort plus till Marvel Comics!
För att vara fantasy och fiktiv så är Avengers: Infinity War rejält engagerande. Det blir extra tydligt när vi sett klart filmen För när slutet kommer så tappar jag andan. Fullständigt. Ja, det är ett slut som… Nej, se filmen så kan vi prata om det sen! Vi stannade dock inte för att se ”post-credits” vilket brukar kunna innehålla ytterligare något i Marvelfilmerna.
Mitt betyg: 8,0 (av 10)
Mer om filmen kan du läsa här.
Originaltitel: Avengers: Infinity War
Genre: Action, äventyr, fantasy
Betyg på IMDB: 8,9 baserat på 296 194 betyg
När jag såg den: 11 maj 2018
Format: Bio
Med vem: Dottern, sonen och maken
Recension på Moviezine.
