Titel: Kingsman – The Secret Service
Originaltitel: Kingsman – The Secret Service
Regissör: Matthew Vaughn
Manus: Matthew Vaughn, Jane Goldman 
Skådespelare:  Colin Firth, Samuel L. Jackson, Michael Caine, Taron Egerton, Sophie Cookson m.fl.
Utgivningsår: 2014
Produktionsland: Storbritannien
Genre: Action, äventyr, komedi
Premiär i Sverige på bio: 30 januari 2015
Utgiven i Sverige på DVD: 22 juni 2015
Vi (maken, sonen och jag) såg den på DVD 7 oktober 2017.

Från Moviezine: Baserad på Mark Millars serieroman om en erfaren brittisk gentlemannaspion som rekryterar en ung småkriminell kille med potential till sitt stenhårda träningsprogram för blivande agenter. Samtidigt dyker det upp ett hot mot världen som skapats av ett galet teknikgeni…

Den här filmen önskade sig sonen till födelsedagen tidigare i år. Han har sett den flera gånger men kunde ändå tänka sig att se den en gång till med sina föräldrar.

Jag vet inte vad jag väntat mig av Kingsman – The Secret Service men på många sätt är jag positivt överraskad. Framförallt är det humorn som slår mig. Det får väl anses som en bedrift att få publiken att fnissa och skratta åt splatter, massmord och brutala slagsmål. Men ja, det blir så absurt att det är svårt att ta på allvar. Våldet alltså. Soundtracket gör en hel del till intrycket, och där tycker jag det finns likheter med Guardians of the Galaxy. Jag gillar musiken och kontrasten mellan den och scenerna blir fullständiga. Och så är hela filmen så underbart brittisk.

Skådespelarlistan i Kingsman – The Secret Service är rätt imponerande, med bl.a. Colin Firth, Michael Caine, Samuel Jackson. En film med Colin Firth är nästan alltid en film jag vill se, och det här är en där han verkligen briljerar. Mark Strong gör en av sina bästa roller, jag brukar inte vara så förtjust i honom. Taron Egerton var en trevlig bekantskap och jag kan tänka mig att se fler filmer med honom i.

En sak jag är besviken på är hur man valt att teckna kvinnorna. De är för det första få.  Roxy tycks mest bara finnas med för att bekräfta Eggsys goda hjärta, och Gazelle är visserligen handlingskraftig men en sidekick till Valentine. Prinsessan Tilde – ja, bara den karaktären är värd att undra över.

Skandinaver porträtteras inte så fint i den här filmen. Den svenska kronprinsessan har visserligen civilkurage och vägrar gå med på galningens planer. Men på slutet är hon plötsligt, efter att ha varit instängt i månader, intresserad av att ha sex med en främling. Helt onödigt och obegripligt. Jag var övertygad om att Bjørn Flobergs karaktär var en norsk statsminister då han är norsk (vi har t.ex. sett honom i serien om Varg Veum), men sen porträtteras han med den svenska flaggan i bakgrunden. Onödigt slarv tycker jag.

Intrigen och skurkens planer är rätt tänkvärda om man ser bakom all brutalitet. Det stör mig att jag tycker mig känna igen en del av det från en annan film men kan inte sätta fingret på vilken.

Omdöme: Bisarr våldsam action med hjärta och humor.
Filmbetyg: 7,5/10

På IMDB får filmen betyg 7,7 baserat på 468 979 betyg.
På Filmtipset får filmen betyget 4 baserat på 3391 betyg.

Recension finns på Expressen och Moviezine

Bloggat om filmen har Bokföring enligt Monika