Titel: Manchester by the sea
Originaltitel: Manchester by the sea
Regissör: Kenneth Lonergan
Manus: Kenneth Lonergan
Skådespelare: Casey Affleck, Michelle Williams, Kyle Chandler  m.fl.
Utgivningsår: 2016
Produktionsland: USA
Genre: Drama
Premiär i Sverige på bio: 23 december 2016
Utgiven i Sverige på DVD: 5 juni 2017
Vi (maken, dottern och jag) såg den på DVD 10 juni 2017.

Från Discshop: Livet för en vaktmästare från Boston förändras för alltid då han återvänder till sin hemstad för att ta hand om sin tonårige brorson. När hans äldre bror Joe (Kyle Chandler) går bort får Lee Chandler (Casey Affleck) veta att hans bror utsett honom till ende förmyndare för sin son (Lucas Hedges). Lee tar tjänstledigt och återvänder motvilligt till hemstaden Manchester-by-the-Sea för att ta hand om Patrick, en livlig 16-åring. Väl hemma påminns han om det förflutna som tvingade honom att bryta upp med sin fru (Michelle Williams) och det samhälle där han fötts och vuxit upp. Stärkta av det gemensamma minnet av mannen som höll deras familj samman, tvingas Lee och Patrick kämpa för att anpassa sig en värld utan honom.

Den här filmen fick vi rekommenderad från flera håll, men kom aldrig iväg på när den gick på bio. Så den stod högt på önskelistan och blev inhandlad när den nu kom på DVD.

Manchester by the sea är en mycket melankolisk och intensiv film. Det är ett lugnt tempo, och varje scen får ta sin tid. Replikerna får landa, och man får tid att tänka. Jag vet inte exakt vad jag hade väntat mig av filmen, men det var något annat. Manchester by the sea är en relativt lång film, och även om varje minut fylls ut så har jag stundvis lite svårt att hålla koncentrationen, vilket jag tror främst beror på att det inte finns några andningspauser. Det är svårt att värja sig för vemodet och sorgen som genomsyrar filmen. Det är verkligen ingen feelgood, men högst verkligt och närvarande.

Manchester by the sea är en stark film och stundvis får jag tårar i ögonen (men skrattar inte en enda gång). Ibland förstärker musiken – när man spelar Albinonis Adagio som är min favorit inom klassisk musik så kan jag inte värja mig. Dessutom är det den starkaste delen av filmen, den som förklarar Lee. Oerhört gripande och ofattbart.

Scenbytena mellan nutid och dåtid är i början förvirrande, då de kommer utan förvarning. Men såsmåningom så är det just det som blir styrkan – att se Lee i nutid och i dåtid och såsmåningom förstå allting. Det är svårt att säga något om någon specifik skådespelare. Mest för att de faktiskt blir rollkaraktärerna, vilket är gott betyg. Jag glömmer vem de är i verkliga livet, de blir karaktärerna i berättelsen. Några av dem känner jag svagt igen, men inte mer än att jag kan skjuta bort andra roller de spelat. Överlag mycket bra rollprestationer.

Jag har faktiskt svårt att summera exakt vad jag tyckte om filmen. Den är oerhört välgjord och stark, men samtidigt hade jag väntat mig något annat eller något mer.

Omdöme: Melankoliskt och starkt om oåterkalleliga val i livet
Filmbetyg: 8,0

IMDB får filmen betyg 7,9 baserat på 138 637 betyg.
Filmtipset får filmen betyget 5 baserat på 900 betyg.

Recension finns på Moviezine.

Annonser