Nya bokförvärv maj 2017

Det är klart att det droppat in en del böcker även i maj månad. Nu gäller det bara att reda ut vilka det är.

Jag brukar kunna glömma bort de e-böcker som dyker upp på mejl. Swedish Zombie är oerhört generösa på det här med gratis e-böcker. Först kom novellerna Göra levande och Svarta ögon av Jens Daniel Burman och sen kom Kleptomania av Kristina Hård bara någon dag senare. Jag borde nog göra ett ryck och läsa lite skräck!

En efterlängtad bok från en av mina favoritförfattare dök upp: Ditt liv och mitt av Majgull Axelsson från Brombergs. Läst men ännu inte recenserad.

Spel av Anna Roos från Modernista dök upp oväntat i brevlådan. Kul, för den hade jag spanat in tidigare.

Så fick jag ett mejl från Forum om jag ville ha ett exemplar av Och varje morgon blir vägen hem längre och längre av Fredrik Backman från Forum. O ja! Läst och recenserad.

Fler överraskningar: Den tyska flickan av Armando Luca Correa från Louise Bäckelin förlag. Den kände jag inte till innan, men den låter lovande.

Så fick jag frågan från en annan bokbloggare om jag ville läsa hennes bok. Den lät intressant så jag sa ja. Manglade dukar och vikta servetter av Ewa Klingberg från Historiska media.

I vanlig ordning konstaterar jag Så många böcker, så lite tid.

Annonser

Topp Tio Tisdag: Tio böcker jag ser fram mot andra halvan av 2017

I veckans Top Ten Tuesday har The Broke and the Bookish satt temat till: Top Ten Most Anticipated Books For The Second Half of 2017.

För första gången på mycket länge så bestämde jag mig för att delta i Top Ten Tuesday, även om det innebär att jag får lägga ner lite möda på förlagens höstutgivning. Och se listan på böcker jag vill läsa bli längre och längre… Min lista består enbart av författare som jag läst förut vars böcker jag läst tidigare och gillat.

Utan inbördes ordning:

1. Krokas av Elin Olofsson. September.
2. Hon som vakar av Caroline Eriksson. Augusti.
3. Vi mot er av Fredrik Backman. Augusti.
4. Iskalla ögonblick av Viveca Sten. November.
5. Allt eller inget av Simona Ahrnstedt. November.
6. Den blå poetens kärlek av Lone Theils. Juli.
7. Den yttersta lyckans ministerium av Arundathi Roy. September.
8. Stora stygga vargen av Nele Neuhaus. September.
9. Pappas pojke av Emelie Schepp. Augusti.
10. Och blomstren dö av Rebecka Edgren Aldén. Augusti.

Nu räknar jag med att jag missat en massa favoritförfattare. Men förhoppningsvis hittar jag de inne hos någon annan idag:-)

Makeutmaning 2016/2017 slutförd

För femte (!) året i rad har vi kört en Makeutmaning. Det innebär att min make väljer ut 10 böcker som jag inte läst tidigare, men som han läst och gillat. De ska jag läsa på tio månader.

Första gången var augusti 2012 – maj 2013, andra gången augusti 2013 – maj 2014, tredje gången augusti 2014 – maj 2015 och fjärde gången augusti 2015 – maj 2016. Den här gången var det (förstås) augusti 2016 – maj 2017 som gällde.

Augusti 2016
Anthony Doerr, Ljuset vi inte ser
Omdöme: Fin berättelse om att göra rätt eller fel eller bara vara mänsklig.
Betyg: 4

September 2016:
Siri Pettersen, Odinsbarn
Omdöme: Välskriven nordisk fantasy om utanförskap och att få vara sig själv
Betyg: 4+

Oktober 2016:
Meredith Russo, Om jag var din tjej
Omdöme: Välskriven och viktig bok om att vara transperson
Betyg: 4+

November 2016:
Kass Morgan, The 100
Omdöme: Lättläst dystopisk ungdomsroman om dolda agendor, vänskap och kärlek.
Betyg: 4

December 2016:
David Safier, Ung i ghettot
Omdöme: Lättläst men oengagerande ungdomsbok om ett stycke viktig och berörande historia.
Betyg: 3+

Januari 2017:
Diana Gabaldon, Slända i bärnsten
Omdöme: Tungläst tegelsten om maktkamp, krig och kärlek.
Betyg: 3+

Februari 2017:
Jan Wong, Red China Blues
Omdöme: Välskriven biografi om idealism och fanatism
Betyg: 4-

Mars 2017:
Jan-Philipp Sendker, Konsten att höra hjärtslag
Omdöme: Finstämd berättelse om kärlek, trohet och familj.
Betyg: 4-

April 2017:
George R R Martin, Kråkornas fest
Omdöme: Detaljerade beskrivningar av intriger, maktspel och lögner i en fantasyvärld.
Betyg: 3+

Maj 2017:
Christopher Paolini, Eragon
Omdöme: Lättläst men något oengagerande ungdomsfantasy
Betyg: 3+

• Det har varit tungt för mig att läsa generellt under flera månader i höstas och vintras, och ibland upplevde jag att Makeutmaningsböckerna tog orimligt mycket av min läsork och tid. Vilket förstås också påverkade min upplevelse.
• Det här året så överraskades jag både positivt och negativt. Böcker jag var lätt skeptisk till var lättare och bättre än jag trodde, medan böcker jag sett fram mot inte var så bra som jag hoppats.
• Mina favoriter var Odinsbarn och Om jag var din tjej. Odinsbarn tillhör de som jag blev väldigt positivt överraskad av.
• Jag trodde jag skulle tycka mer om Ljuset vi inte ser, Ung i ghettot och Konsten att höra hjärtslag än vad jag gjorde. Red China Blues hade jag också hoppats aningen mer på, trots att det inte var min typ av bok.
• Positivt överraskad blev jag av Odinsbarn och The 100. Där tror jag definitivt att jag kommer att läsa fler böcker såsmåningom. Eragon var mer lättläst än jag befarade.
• Minst överraskad blev jag av Slända i bärnsten och Kråkornas fest, men de ingår ju i serier som jag läst de tidigare i. Ärligt talat så har jag svårt att förstå att Diana Gabaldons böcker blivit en sådan succé…
• Och jag säger som förra året: Jag tycker väldigt mycket om den här utmaningen. Den breddar mitt läsande och vi får många diskussioner här hemma! Men nu pratar vi om att inför nästa år ha något färre böcker i utmaningen. Vi får se…

En smakebit på søndag – Entry Island

Söndag på bloggen innebär att jag deltar i En smakebit på søndag i regi av den norska bloggen Flukten fra virkeligheten. Veckans smakbitar har inte kommit upp än. hittar ni här.

De här långhelgerna i maj är verkligen fantastiska för vad som gäller återhämtning – känns som om jag betat av en del av listan på dåliga samveten. Visserligen gick jag in och jobbade i fredags trots att vi var lediga, men det innebar också att jag betade av en inte försumbar del av listan på jobbet. Jag hann liksom både tänka och skriva lite längre saker. Hemma är det mest praktiska saker jag betat av, men lite läst har det allt blivit också, framförallt i torsdags eftermiddag. Jag läste ut Ditt liv och mitt av Majgull Axelsson i fredags kväll och i går så kände jag hur deckarbehovet blev överväldigande, så jag plockade upp en bok jag läst mycket positivt om: Entry Island av Peter May. Jag tyckte hans Lewistrilogi var fantastisk så jag hoppas detta är lika bra.

Smakbiten kommer från sid 8

”Förlåt”, sa han. ”Ni är…?”
Nu var det hon som såg förbryllad ut. ”Kirsty Cowell. DE sa att ni ville förhöra mig.”
Och mitt i kaoset hörde han sig själv säga: ”Jag har sett er förut.”
Hon rynkade pannan. ”Det tror jag inte.”
Men han visste att det var så. Han visste inte var, eller när, eller i vilket sammanhang. Men han var hundraprocentigt säker på att han kände igen henne. Och känslan som hade fyllt honom nder flygresan kom tillbaka och var nästan överväldigande.

Kongens nei av Alf R Jacobsen

Från Goodreads: I oppfølgeren til Alf R. Jacobsens Krysseren Blücher følger vi det dramatiske hendelsesforløpet som fulgte etter de fremmede styrkenes inntog i Oslo. Forfatterens litterære fortellergrep belyser de begivenhetsrike dagene fra både tysk og norsk side, og lar leseren ta del i nye aspekter ved Kong Haakons kategoriske NEI, flukten gjennom Østerdalen mot Vestlandet og Molde, og konsekvensene av avgjørelsene som ble tatt.
Senkningen av krysseren Blücher i morgentimene 9. april 1940 innledet et kappløp uten sidestykke i nyere norsk historie. Hitlers dristige plan om en rask okkupasjon av Norge hadde mislyktes, og i et forsøk på å unngå et tilbakeslag i Oslo iverksatte der Führer og hans medsammensvorne en kynisk kriseplan: Kongefamilien og regjeringen skulle tvinges til kapitulasjon gjennom morderiske anslag av Nazi-Tysklands elitestyrker. I en forrykende skildring med basis i nye og tidligere ubrukte kilder beskriver forfatteren Alf R. Jacobsen kongen og regjeringens flukt fra Oslo – forfulgt av topptrente fallskjermjegere og bombefly. Kongens nei forteller om kong Haakons og kronprins Olavs ranke holdning i de mørkeste timene da mange ville gi opp. Boken gir også den første beskrivelsen av Hitlers elitesoldater i fallskjermjegerbataljonen, som fikk sin ilddåp i Norge

Kongens Nei av Alf R Jacobsen kom ut 2011. Alf R Jacobsen är en norsk författare och journalist. Han debuterade 1982 med thrillern Stalins gull. Han har skrivit flera böcker som utspelar sig i norsk finansmiljö, samt faktaböcker om andra världskriget. Flera av böckerna har filmatiserats. Kongens nei är den andra boken i en serie om den tyska ockupationen av Norge 1940.

Jag brukar säga att jag inte är speciellt historieintresserad, men det finns några perioder som jag intresserar mig mycket för. Den tyska ockupationen av Norge under andra världskriget är en sådan. När jag läste en smakbit från Kongens nei i En smakebit på søndag för många år sedan så åkte den upp på ”nyfiken-på-listan”. Vid ett besök i Oslo hösten 2014 så köpte jag den spontant på flygplatsen. Sen blev den ändå stående i bokhyllan. I höstas så skrev jag om den i Hett i hyllan, och satte upp den på min Boktolva 2017. Boken filmatiserades förra året, och när den kom till Sundsvall så gick vi och såg den (som jag skrivit om här). Efteråt så insåg jag att om jag skulle få boken läst så var det lika bra att göra det nu.

Kongens nei är en intressant och mycket detaljerad beskrivning av händelserna 8-10 april 1940 (plus lite efter) i Norge, som inkluderar både en beskrivning av händelserna på den tyska sidan och på den norska. Det är bra tempo i historien, och Kongens nei är ett bevis på att en berättelse om verkliga händelser kan vara lika rafflande som en helt påhittad thriller.

Det var många aktörer inblandade, och boken är full av namn på personer, varav flera bara förekommer mycket kort. Det gör att jag har svårt att hänga med ibland. Faktum är att jag tror jag hade haft svårt att ta mig igenom boken om jag inte nyss hade sett filmen, jag hade helt gått vilse bland alla personer! Genom filmen hade jag en översiktilig bild av huvudpersonerna och av händelseförloppet.

En sak som jag desperat saknar är kartor! Nu är väl detta en bok för en norsk publik men jag undrar om ens alla norrmän har en sådan lokalkännedom om regionen kring Oslo. På några ställen finns det kartor, och då har jag genast betydligt lättare att följa med i händelserna.

Beskrivningen har en tydlig tonvikt på att lyfta fram kungen som handlingskraftig, medan beskrivningen av den norska regeringen är inte nådig. De beskrivs som panikslagna, ostrukturerade och handlingsförlamade. Det är också på deras passivitet och oförmåga att se hotet som skulden läggs på för att tyskarna mer eller mindre bara kunde marschera in obehindrat. Det förklarar för mig en hel del kring de andra skildringar jag sett och läst kring den norska motståndsrörelsen.

Så här i efterhand kan jag reflektera över skillnader mellan bok och film. I filmen lyfts det tyska sändebudet som betydligt viktigare och mer sympatisk än i boken. I boken förekommer också en hel del krigsscener som underligt nog var väldigt sparsamt förekommande i filmen. En av hjältarna i filmen hittar jag inte alls i boken (men han kan ha varit med, det var ju som sagt var många namn).

Min norska är ju mer eller mindre flytande när det gäller läsning och jag brukar numera sällan ha problem att läsa böcker på norska (bokmål i alla fall). Jag har inga större problem här heller, men ibland så blir det lite detaljerat om strider. Ett helt nytt ord lärde jag mig på kuppen: mitraljøs.

Jag är imponerad över den research som författaren lagt ner, vilket blir speciellt uppenbart av att han hittat tidigare okända källor. Om jag nu hade varit mer intresserad av den här genren hade jag kunnat tänka mig att läsa mer av Alf R Jacobsen. Lite nyfiken är jag på hur hans deckare är…

Omdöme: Välbeskrivet med en stor detaljrikedom om tyskarnas invasion av Norge
Betyg: 3+

Bloggat om boken har Bokbloggberit och Bokelskerinnen

Mer information kan du läsa här.
Förlag: Vega forlag

Mitt exemplar var en hyllvärmare.
Utläst 23 maj 2017.

Helgfrågan v. 21: Bokönskelista

I veckans helgfråga så frågar Mia: Hur ser din bokönskelista ut? Veckans bonusfråga(förutom tips på hur man botar huvudvärk): Vad ska du köpa till din mamma på mors dag? 

Just nu har jag faktiskt (!) ingen färdig bokönskelista men här är några som jag definitivt vill läsa så snart de kommer (och förmodligen införskaffa på något vis):

• Dead Woman Walking av Sharon Bolton (bara ett klick borta…)
• Vi mot er av Fredrik Backman (kommer i augusti)
• Hon som vakar av Caroline Eriksson (kommer i augusti)
• Allt eller inget av Simona Ahrnstedt (kommer i november)
• Krokas av Elin Olofsson (kommer i september)
• Blod i dans av Gard Sveen (bara ett klick borta…)
• Alla böcker i serien om Christer Wijk och Puck Bure av Maria Lang fr.o.m. En främmande man

Bonusfrågan passar jag på då vi inte brukar ge saker på mors dag (min mamma fyller år i morgon så fokus ligger mer där…).

Huvudvärk brukar jag försöka med Alvedon, värmekudde, mycket vätska, salta snacks, choklad… Ja, det beror på varför jag har huvudvärk. Hemskt är det så nu hoppas jag Mias gått över!

Kulturkollos utmaning: Mina hobbyer

Det var länge sedan nu jag var med i Kulturkollos veckoutmaning, men den här veckan kändes det lämpligt. Frågan är: Ägnar du dig åt någon hobby, vad är det och hur började ditt intresse för just den hobbyn? Finns det någon hobby du inte testat än (eller i alla fall inte håller på med nu), men är sugen på att utforska?

Jag är en sådan där person som ständigt har någon hobby på gång, men är inte särskilt trogen. Jag går också ”all in” och inhandlar typ allt som finns inom den genren. Under årens lopp så har jag ägnat mig åt kalligrafi, virkning, stickning, klädsömnad, quiltning och pärlandet. Hela släkten har tavlor jag textat, virkade dukar, quiltalster osv. Jag har sålt quiltprodukter och smycken. När vi flyttade nu gjorde jag mig av med garner och tyger, men behöll pärlorna och de bästa quilttygerna.

De första hobbyerna minns jag inte hur jag kom in på faktiskt. Men quiltningen minns jag. Vi hade precis flyttat till ny ort, vi kände inga personer. Jag anmälde mig till en kurs på Medborgarskolan i quiltning och började sen surfa på nätet. Strax därefter så kom första barnet, och när jag var föräldraledig fortsatte jag att quilta, och det blev bara mer och mer. Pärlandet började med att jag hälsade på en vän i Stockholm, och på kvällen så visade hon mig pärlande och vi pärlade tillsammans. Sen var jag fast.

Just nu tar bloggen och läsandet det mesta av min fritid men det som jag fortfarande gör är att pärla. Jag har också kvar min säljsajt, den hittar ni här. Glanssmycken.se

Just nu så har jag inte något nytt jag är sugen på.  Däremot är jag sugen på att ta upp quiltningen igen, och pärla mer. Det var länge sedan nu jag quiltade något men det har jag lust att ta upp igen. Även om jag när jag var som mest insatt gjorde hyfsat avancerade saker så finns det mycket att lära. Vet inte om det räknas som hobby direkt, men jag skulle också vilja komma tillbaka till simningen. Just nu är det svårt med ryggen, men det är mitt mål.

Tillägg: Kom just på att jag ju har en hobby till, ganska nyfunnen. Och det är målarböcker för vuxna (eller vad man nu ska kalla det)!

Kunde inte låta bli att rota i bildarkivet. Här kommer några bilder. Rätt många faktiskt… Bilder på smycken hittar ni på glanssmycken.se. Ibland lägger jag också ut bilder på Instagram.

Kläder. 

 

QuiltprodukterRyggsäckar

Babyquilt

Duk

Dockskåpstäcke

Underlägg

Kuddfodral

Överkast

Och så några stickade tröjor

Hett i hyllan #46

Dags för Hett i hyllan – inspirerad av Bokföring enligt Monika som skriver så här:

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Nu är vi på sluttampen på 2013, närmare bestämt i mellandagarna. Vid ett besök på Vängåvans bokhandel träffar jag Monica som ger mig en kasse med sju böcker – alla från Sekwa förlag – som present. Tyvärr så står fem av dem olästa i hyllan så nu vet ni vad Hett i hyllan kommer att handla om de närmaste veckorna 😉

Först ut är Bombyx av Anne Rambach. Så här står det om den boken.

Frilansreportern Diane Harpmann försöker döva sorgen efter en personlig tragedi genom att skriva ytliga livsstilsreportage. Under ett jobb på restaurang Bombyx i Paris Chinatown hamnar hon mitt i en blodig eldstrid. Hon klarar sig undan med livet i behåll och engångskameran full med avslöjande foton. Tillsammans med en kollega ger hon sig in i en livsfarlig undersökning med tvära kast mellan kinesiska triader, amerikanska spioner, rysk maffia och fransk säkerhetstjänst. Hot, vittnen som försvinner, manipulation, statslögner mot bakgrund av industrispionage och bioterrorism och snart blir Diane själv måltavla.

Jag får lov att erkänna att jag hade ingen aning om att detta var en thriller/deckare och att Anne Rambach beskrivs som en av Frankrikes främsta deckarförfattare! Generellt så är jag dålig på att läsa fransk litteratur, men den här kanske jag borde prioritera?

Eragon av Christopher Paolini

Från förlagets hemsida: ”Jag ser mäktiga krafterna i vårt land kämpa om kontrollen över din vilja och ditt öde. Oräkneliga är de möjliga framtider som väntar dig men bara en kan bringa dig lycka och fred. Akta dig för att tappa bort din egen väg, för du är en av de få som är verkligt fri att välja sitt eget öde.”
Den fattige bondpojken Eragons liv förändras helt när han en dag hittar en vacker blå sten som visar sig vara ett drakägg. Ägget kläcks och drakungen Saphira och Eragon blir i vänner i hemlighet. Från den dagen knyts deras öden för alltid till varandra.

Eragon av Christopher Paolini kom ut på svenska 2005. I original heter den också Eragon och kom ut 2002. Christopher Paolini är en amerikansk författare som var bara 15 år när han skrev Eragon, den första boken i serien Arvtagaren. Han gick inte i skolan utan utbildades av sina föräldrar, som bägge var författare. Eragon gavs först ut på föräldrarnas förlag, men blev senare uppköpt av Random House och blev en internationell succé. Christopher Paolini var då 19 år. Totalt består serien av fyra böcker. Eragon är också filmatiserad.

Efter att ha läst Ärren vi bär av Caroline Engvall hade jag ett stort behov av att läsa något helt fiktivt, långt från verkligheten. Då passade det bra att plocka upp den sista boken i Makeutmaningen 2016/2017, nämligen Eragon av Christopher Paolini. Jag är sist ut i familjen att läsa den.

Eragon är mycket lättläst fantasy och en skön verklighetsflykt. Jag brukar ha problem med persongalleriet i fantasy som brukar kunna vara.. tja, rikligt. I Eragon är det lagom med karaktärer för att jag ska kunna hänga med. Plus också förstås för kartan i början av boken, även om den kunde varit något mer detaljerad.

Det är väldigt detaljerade beskrivningar av utseenden och miljöer. Lite för detaljerat för min smak, men man får i alla fall en bild av om det är överdådigt, ödsligt, torrt, fuktigt, hotande osv. Men lite färre beskrivande ord hade varit passande. Det tråkar ut med alla detaljer.

Eragon är en ungdomsbok skriven av en femtonåring och det kan förklara att jag upplever språket som lite torftigt (fast många ungdomar kan skriva målande) och hela historien naiv. Det är också något som gör att jag har svårt att känna med Eragon. Jag berörs inte riktigt av hans öde och är inte speciellt nyfiken på hur historien ska utveckla sig.

Men trots mina invändningar så var de över 500 sidorna förvånansvärt lättlästa och den blev den verklighetsflykt jag hade väntat mig. Om nästa bok i serien är lika lättläst skulle jag nog kunna tänka mig att läsa den. Men prioriterat är det inte.

Omdöme: Lättläst men något oengagerande ungdomsfantasy
Betyg: 3+

Bloggat om boken har Bokföring enligt Monika och Bokparadiset

Mer om boken kan du läsa här eller här.
Förlag: Bonnier Carlsén
Sidor: 519

Mitt exemplar lånade jag av sonen.
Utläst 16 maj 2017.

Från A till Ö: Cirkus

C – Cirkus. En bok som det hände mycket i.
Saker hände hela tiden i den här boken. Du hängde knappt med.

Jag hade verkligen svårt att hitta en bok som passade in här. Mitt problem brukar sällan vara att det händer för mycket i en bok. Däremot kan jag ha problem med att det blir för många karaktärer, och för många olika ”småhändelser” som inte har så stor betydelse. Därför föll mitt val på en bok av George R R Martin. Egentligen kunde det varit vilken som helst av de jag läst, men den första i Sagan om is och eld får illustrera det jag menar. I Kampen om järntronen så är det en mängd människor att hålla reda på, släkter hit och dit, banér, strider och många detaljer. Så jag hängde knappt med.