OBS! Innehåller spoilers!
Från förlagets hemsida:
Efter århundraden av bittra strider råder nu en osäker vapenvila. Robb Stark, Joffrey Baratheon, Renly Baratheon och Balon Greyjoy är alla döda och Joffreys blott åttaårige bror Tommen regerar i Kungshamn under överinseende av sin mor, den maktgalna Cersei Lannister som har många liv på sitt samvete.
Men kampen om makten över de sju konungarikena är inte slut. Stannis Baratheon har farit till Muren, på Järnöarna smider huset Greyjoy nya planer, i Dornien vill huset Martell hämnas prins Oberyns död, medan Brienne, jungfrun av Tarth, beger sig iväg på det omöjliga uppdraget att söka efter Sansa Stark. Och över havet kommer envisa rykten om att draklordens dotter fortfarande lever.
Tiden är kommen för de visa och de ärelystna, för de starka och de svekfulla, för ädlingar och ofrälse, för magiker och mördare, för de rättrogna och de fredlösa. De mänskliga asätarna är inte sena att samlas och nya intriger uppstår och farliga allianser bildas när krafter från det förflutna dyker upp igen i spåren efter strider och kaos, beredda att än en gång ta upp kampen om järntronen.
Till kråkornas fest är många inbjudna men bara ett fåtal överlever.
Kråkornas fest av George R R Martin kom ut på svenska 2012. I original heter den A Feast for Crows och kom ut 2005. George R R Martin är en amerikansk fantasyförfattare som förutom sin populära serie A Song of Ice and Fire skrivit manus till TV och film. Han har även givit ut ett antal noveller.
Jag är den enda i familjen som inte läst George R R Martins böcker på egen hand, och det kompenseras i den s.k. Makeutmaningen. Ända sedan starten så har det alla år utom ett ingått en bok i den här serien. I 2016/2017 års utmaning ingår bok nummer fyra, och den fick bli april månads val. Den fick följa med på läsplattan på semestern, och jag började läsa den där, för att sedan fortsätta i den fysiska mycket omfattande boken när vi kom hem.
Kråkornas fest är fantasy där författaren frossar i detaljerna. Det är oändligt många karaktärer, och det är alltid omöjligt att veta om man stött på dem förut eller inte, förutom ett begränsat antal huvudkaraktärer. Dessutom har George R R Martin en förkärlek för att i detalj beskriva allt, från skepp till sköldar till olika slag och intriger. Det är inte riktigt min grej, för jag förmår helt enkelt inte hålla reda på allt, och det gör mig frustrerad och orolig.
Till att börja med gick läsningen av Kråkornas fest trögt, men när jag gav upp att försöka förstå detaljerna och helt enkelt skummade vissa delar så flöt läsningen betydligt bättre, även om jag kan tycka det var synd. Kanske jag missade något väsentligt, men jag tyckte att jag kunde följa med någorlunda i huvudkaraktärernas berättelser. Att läsa på läsplattan var heller ingen hit, där saknades kartorna och det var svårt att bläddra fram och tillbaka till släktträden.
George R R Martin är bra på det här med olika POVs, att få olika vinklar, och olika personligheter att framträda. Bäst i den här boken gillar jag nog Sams berättelse. Cerseis och Sansas är också någorlunda enkla att följa. Det finns karaktärer jag saknar, men vad jag förstår så utspelar sig bok fem i serien under samma period men med andra POVs. Sen får jag upprepa min åsikt att genom att jag sett första säsongen av Game of Thrones så hjälper det mig i att få en bild av karaktärerna. Det blir skillnad med helt nya karaktärer.
En fördel med Kråkornas fest är att det inte är detaljerade beskrivningar av slag utan att det är mer politiska intriger. Det är också förhållandevis lite ”fantasy” om man tänker sig magiska inslag eller främmande varelser.
När jag läste Kråkornas fest så tänkte jag då och då att jag inte står ut med en bok till i serien. Men det är klart, det är ju bara en bok kvar. Av de som kommit ut. Men jag ser inte direkt fram mot den.
Omdöme: Detaljerade beskrivningar av intriger, maktspel och lögner i en fantasyvärld.
Betyg: 3+
Bloggat om boken har Fantastiska berättelser, Maddes bokblogg och Beas bokhylla
Mer om boken kan du läsa här eller här.
Originaltitel: A Feast for Crows
Förlag: Forum
Översättare: Louise Thulin
Antal sidor: 683
Mitt exemplar lånade jag av maken (började med e-bok lånad på biblioteket).
Utläst 14 april 2017.
