Från förlagets hemsida: En kylig kväll i mars skjuts en 25-årig man ihjäl efter ett biobesök. Kriminalinspektör Johan Rokka leder förundersökningen och snart riktas intresset mot en vän till offret, som var i närheten när mordet begicks.
Vd-assistenten Amanda Bruse kämpar med att komma tillbaka efter en lång sjukskrivning. Företaget hon arbetar på står inför lanseringen av en produkt värd miljardbelopp och när en av företagets nyckelpersoner försvinner spårlöst hamnar Amanda plötsligt mitt i händelsernas centrum.
Polisen har nu både ett mord och ett försvinnande att hantera. Och när Rokka mitt i allt råkar ut för en personlig tragedi står plötsligt hela hans framtid på spel.
Fixaren av Gabriella Ullberg Westin hade recensionsdatum 3 april 2017. Gabriella Ullberg Westin är en svensk författare som debuterade 2014 med Ensamfjäril, den första boken i serien Morden i Hudiksvall. Hon har studerat kriminologi vid Stockholms Universitet och innan hon blev heltidsförfattare arbetade hon som kommunikationsansvarig på ett av Sveriges största telekombolag.
Jag har tidigare läst och gillat de två tidigare böckerna i serien Morden i Hudiksvall: Ensamfjäril och Springpojken. När jag såg att den tredje delen skulle komma så åkte den omedelbart upp på listan över böcker jag såg fram mot 2017. Förlaget var vänligt nog att skicka ett recensionsexemplar. När vi skulle iväg på vår semester på Gran Canaria så var den här en given bok att få följa med. Det jag inte hade klart för mig då var att inledningen på Gabriellas karriär som deckarförfattare är starkt knuten till Arguineguin där vi bodde under vår semester.
Fixaren är en mycket bra och välskriven deckare. En riktig bladvändare dessutom – i en solstol på Gran Canaria läste jag ut en den på en dag. Mitt intresse är fångat från början till slut, historien är väl samanhållen. Det finns inga överflödiga beskrivningar, det är en bra avvägning av det detaljerade och det övergripande. Ibland är meningarna lite väl korthuggna på ett sätt som för mig inte stämmer med historien, men inte så det stör helhetsintrycket.
I Fixaren finns en bra blandning av den lokala miljön, det internationella och en förmåga att ta in aktuella samhällsfenomen (social engineering). Det ska erkännas att jag är svag för just Hudik som platsen för en deckarserie, det är ju i alla fall nästan på hemmaplan.
När Ensamfjäril lanserades så beskrevs den som en ny genre Erotic Crime. Även om jag tyckte Ensamfjäril var bra, så tycker jag det är skönt att Fixaren står på egna ben i den svenska deckardjungeln. Gabriella Ullberg Westin har hittat sin berättarton och med det tar hon en självklar plats bland deckarförfattarna.
Johan och Janna är inga enkla karaktärer, men de känns verkliga. Så gör även bikaraktärerna i historien. Speciellt känner jag för Amanda, som försöker komma tillbaka från en sjukskrivning och är sårbar på ett speciellt sätt. Det är alltid svårt i deckarserier där de återkommande karaktärernas privatliv ska vävas in i händelseförloppet. Men i Fixaren fungerar det personliga eftersom det känns som trådarna mellan böckerna knyts ihop. Jag är dock mycket tveksam till det som antyds i slutet av boken, och hoppas att historien i nästa bok ska överraska.
Vid en signering i lördags sa Gabriella Ullberg Westin att hon planerar att skriva en fjärde bok i serien. Om den kommer att hamna på min önskelista? Eh, är det någon tvekan om det?
Omdöme: Välskriven svensk deckare om tillit, familjen och bedrägeri.
Betyg: 4+
Bloggat om boken har Bokraden
Mer om boken kan du läsa här och här.
Förlag: Harper Collins
Mitt exemplar var ett recensionsexemplar från förlaget. Tack för det.
Utläst 1 april 2017.
