Från Goodreads: Jan Wong, a Canadian of Chinese descent, went to China as a starry-eyed Maoist in 1972 at the height of the Cultural Revolution. A true believer–and one of only two Westerners permitted to enroll at Beijing University–her education included wielding a pneumatic drill at the Number One Machine Tool Factory. In the name of the Revolution, she renounced rock & roll, hauled pig manure in the paddy fields, and turned in a fellow student who sought her help in getting to the United States. She also met and married the only American draft dodger from the Vietnam War to seek asylum in China.

Red China Blues: My Long March from Mao to Now av Jan Wong kom ut 1996. Jan Wong är en kanadenisk journalist av kinesiskt ursprung. Hon har gett ut fem biografiska böcker, varav Red China Blues är den första.

Den här boken läste jag om inne hos C R M Nilsson, och tyckte det lät som en bok för min make så han fick den i present. Mycket riktigt så tyckte han den var bra – tillräckligt bra för att hamna i Makeutmaningen. Den fick bli februari månads bok.

Red China Blues är en mycket intressant och personlig biografi. Den är också välskriven, och det känns som om detta är författarens egna ord och betraktelser. Jag är mycket förtjust i den stundvis självironiska tonen när Jan Wong beskriver sitt unga jag.

Men för mig krävde den väldigt mycket uppmärksamhet i läsningen. Var jag det minsta trött så missade jag detaljerna, för i varje stycke finns intressanta detaljer. Eftersom jag i februari var trött nästan hela tiden så läste jag den här boken i omgångar under nästan hela månaden. I början av boken, när Jan Wong kommer till Kina så upplevde jag den som lättläst, men i mitten så tyckte jag den var mindre intressant, för att mot slutet ta sig igen. Ett problem för mig var att det var oändligt många namn, som jag hade svårt att komma ihåg. Möjligen kan det delvis bero på att jag är ovan vid den kinesiska namnsättningen, men mest tror jag det beror på att Jan Wong berättar så många historier i historien.

Red China Blues väcker många funderingar och jag tycker jag lär mig mycket. Även om jag efter att ha läst en del andra böcker, samt följt händelserna under 80-talet i media tycker mig kunna en del, så får man här en mer detaljerad och personlig kunskap.

Efter att jag läst boken så googlade jag en del på Jan Wong, och upptäckte att hon är en kontroversiell journalist. Det påverkar ändå inte mitt intryck av att Red China Blues är en läsvärd biografi. Och jag brukar minst sagt vara kräsen på den punkten. Hon har också skrivit fler böcker, både om Kina och om hur hon behandlades senare i livet av bl.a. sin arbetsgivare.

Omdöme: Välskriven biografi om idealism och fanatism
Betyg: 4-

Bloggat om boken har C R M Nilsson och MS Hisingen

Mer om boken kan du läsa här eller här.

Mitt exemplar lånade jag av maken.
Utläst 21 februari 2017.

Advertisements