Veckans utmaning på Kulturkollo var mer eller mindre oemotståndlig i mina ögon,. Det handlar om 90-talet!: Tänker du tillbaka på 90-talet med ljuv nostalgi? Eller var det mest ett jobbigt årtionde du helst vill glömma? Berlinmuren hade fallit, Sovjetunionen löstes upp. TV4 och ZTV startade sina sändningar och vi fick Windows95, hemdator och modem.

När jag tittar tillbaka på mitt 90-tal så är det nog ett av de mest händelserika trots allt. Så här kommer det en del. Och ja – det blir rätt personligt. 90-talet för mig handlade mycket om mina vänner och resandet. Det var intensivt och många funderingar hade jag om vilka vägval jag skulle göra. Datorerna blev en helt naturlig del av vardagen, från att jag bara använde dem för beräkningar till att vara en kommunikationskanal. Jag såg mycket film, och läste förstås både böcker och lyssnade på musik. Men det är ändå inte det jag främst tänker på när jag tänker 90-tal.

När 90-talet inleddes så skulle jag just fylla 23 och hade kommit en bit i mina doktorandstudier. Det var väl mer eller mindre det jag pysslade med de första tre åren. Nedan en bild från min disputationsfest – jag och älskade pappa.

Efter den tiden så hände det stora saker – 1994 så åkte jag till USA, närmare bestämt Knoxville, Tennessee där jag jobbade under ca 1,5 år. Det var en vistelse som betydde mycket för mig och som på många sätt var lärorik. Min man (då pojkvän) kom såsmåningom också till USA, men till Nevada. Och ja – USA är rejält stort. Det blev många brev, telefonsamtal och faktiskt en del kommunikation via en väldigt basal form av chatt som hette Talk. Men vi träffades också, och passade på att förlova oss. Nedan en bild från campus i Knoxville.

90-talet var överhuvudtaget resandets tid i vårt liv. 1991 var vi i Australien och 1992 USA. Vi hann också med Spanien 1990 och 1998, Storbritannien 1994, Frankrike 1991 och 1998, en roadtrip ner i Europa 1997 (Tyskland, Österrike, Frankrike)  osv. Bilden nedan är från Australien – det var en helt fantastisk resa!

Strasbourg 1997:

1996 återvände jag från USA till Sverige, och såsmåningom kom även min fästman tillbaka, vi hade bägge fått jobb. Vi jobbade i Stockholm och bodde i Uppsala. Jobben var tidsbegränsade och vi började söka fasta jobb över hela landet.

Och 1999, alldeles på sluttampen av det här årtiondet så hamnade vi här i Sundsvall. Och här är vi än, snart 18 år senare. Årtiondet avslutades också på ett mycket speciellt sätt efter några års försök. Så här såg jag nämligen ut på julen 1999:

 

Annonser