Från förlagets hemsida:flickanochskulden Jonna, en vanlig tonårstjej, går på fest. Dagen efter är hennes liv förstört. De har kört upp en krycka i underlivet. På stan kallas hon för ”kryckhoran”. Lena blir utsatt för en gruppvåldtäkt. I rättegångsprotokollet står det: ”Hon hade en kort svart klänning, en orange genomskinlig topp, skor samt behå och trosor på sig.”
Det sexuella våldet har alltid funnits. Men har det plötsligt blivit grövre? Har det skett en förändring i inställningen till våldtäkt, hos ungdomar, media, domstolar? Eller är det i själva verket samma urgamla syn på kvinnans – och mannens – rätt som härskar?

Flickan och skulden av Katarina Wennstam kom ut 2002. Den blev då Augustprisnominerad och tilldelades flera priser. En reviderad version kom ut 2012. Katarina Wennstam är en svensk författare och journalist som debuterade 2002 med reportageboken Flickan och skulden. Hon har sedan dess gett ut sex romaner som sålt i en miljon exemplar.

Jag har tidigare läst några av Katarina Wennstams deckare. I höstas läste jag Flickan och skammen av Katarina Wennstam och hade då funderingar på att läsa Flickan och skulden, men det blev inte av. Nu valdes den i bokcirkeln på jobbet och då lånade jag den på biblioteket. Den upplagan är dock den äldre versionen, inte den reviderade.

Flickan och skulden är en mycket välskriven bok som väcker oerhört många känslor. För mig som läst Flickan och skammen rätt nyligen så jämför jag rätt mycket med den. Temat i Flickan och skulden är mer fokuserat än i Flickan och skammen, jag upplever den inte lika spretig. Samtidigt känns den inte lika välutvecklad i resonemanget. Jag tycker mig känna igen en del av fallen från Flickan och skammen, vilket gör att det inte blir lika mycket aha-upplevelser (jag kan ha fel, jag kan ju ha läst om dem på något annat ställe). Flickan och skulden fokuserar på det svenska rättsystemet, till skillnad från Flickan och skammen som handlar mer om det svenska samhället. Det gör att om man vill skydda sig vid läsningen så är det lättare att tänka att det inte rör en själv om man inte varit i just den situationen.

Styrkan med Flickan och skulden är alla de funderingar den väcker, och det är ju något av syftet med den. Framförallt så funderar jag över mina egna barn, som bägge befinner sig i tonåren, och hur de påverkas av detta. Att de är en flicka och en pojke gör att jag funderar mycket över den skillnaden. Sen blir jag nästintill lamslagen av tanken att den här boken kom ut 2002 och den känns fortfarande dagsaktuell i de flesta styckena.

Det här är en bok som (förstås) passade utmärkt som bokcirkelbok. För närvarande är vi en grupp kvinnor på samma arbetsplats, och de flesta av oss har barn (från väldigt små till vuxna). Alla av oss hade reflektioner och funderingar, och kunde plocka stycken ur boken som gjort oss speciellt upprörda. Jag tror vi alla fick oss en rejäl funderar och underlag för många diskussioner framöver. Själv så tog jag med mig frågeställningen hem till mna två tonårsbarn om huruvida de i skolan tagit upp det här med att ”ett nej är ett nej”. Det visade sig att i sonens skola har de tagit upp det frekvent i olika sammanhang sen ett par år tillbaka, medan dottern inte kunde minnas att de tagit upp det så specifikt. Det blev en intressant diskussion av det.

Katarina Wennstam behövs i den svenska samhällsdebatten, och jag ser fram mot att läsa fler böcker av henne, såväl reportageböcker som deckare.

Omdöme: Väldigt viktig bok som alla borde läsa!
Betyg: 4

Bloggat om boken har Boken är tankens barn, Feministbiblioteket och Eli läser och skriver

Mer om boken kan du läsa här eller här.
Förlag: Albert Bonniers förlag

Mitt exemplar lånade jag på biblioteket.
Utläst 14 januari 2017.

Annonser