ensmakebitSöndagar på bloggen innebär att jag deltar i En smakebit på søndag i regi av Flukten fra virkeligheten. Veckans smakbitar hittar ni här.

I helgen har vi varit hemma hos goda vänner på vårt årliga augustibesök. Lite senare än vanligt så i år blev det inget bad, men väl blåbärs- och kantarellplockning. Och mycket prat och god mat förstås, så nu är batterierna laddade igen. Vi är just hemkomna, och jag ska nu satsa på att läsa klart Daisy in Chains av Sharon Bolton, för så mycket läst har det inte blivit den senaste veckan. Jag har nu två recensionsexemplar som ska läsas, bägge med recensionsdatum 7 september. Först ut blir En nästan sann historia av Mattias Edvardsson. Den fick jag i början av sommaren, och eftersom Mattias Edvardsson är en av mina favoritförfattare har den lockat till läsning, så jag har verkligen fått bromsa mig själv. För läser jag för långt innan recensionsdatum blir det inte bra.

Så här står det på baksidan:
Vi var så djupsinniga. Så fyllda till brädden med författardrömmar, där vi satt i källarsalen på Litteraturvetenskapliga institutionen i Lund. Och vår lärare, poeten Li Karpe, spände blicken i oss och sa att skrivandet kostade blod, svett och tårar.
Vi svalde allt. Och förstod inte vad det innebar förrän en av oss satt fängslad för mord.

ennästansannSmakbiten kommer från sid 13:

Det blev en jävla sommar.
Samma vecka som Caisa dumpade mig kallades jag till ett möte där min redaktör förklarade att en tredjedel av personalstyrkan skulle sägas upp. Tidningsdöden hade nått huvudstaden. Folk ville inte längre betala för dagsgamla nyheter och nätet svämmade över av skvaller och kontroversiella åsikter till höger och vänster. Jag var överflödig.