Från artikel i DN (av Lotta Olsson):sedöden Nejmen Puck, vad går det åt dig? Det lyckliga äktenskapet med Eje knakar i fogarna när Puck börjar umgås med ett gäng som sätter upp Mozarts ”Cosi fan tutte” på Drottningholmsteatern. Där finns dirigenten Mattias Lemming som blir allt närmare vän med Puck, och samtidigt pågår naturligtvis hundranittio intriger mellan de känsliga operasångarna. En dag låter åskmaskinen konstigt.

Se, döden på dig väntar av Maria Lang kom ut 1955. Det är den sjunde delen i serien om Puck Bure och Christer Wijk. Maria Lang är en pseudonym för Dagmar Lange, som gav ut 47 böcker mellan 1949 och 1990. Hon är mest känd för ovan nämnda serie.

Jag hade behov av något förutsägbart och underhållande, och då vände jag mig till en av mina olästa böcker av Maria Lang. Det är inte länge sedan jag läste min första bok av henne, Mördaren ljuger inte ensam, men sen dess så har jag börjat samla på böckerna. Mitt exemplar av Se, döden på dig väntar fick jag av svärmor som hade den i sin hylla. Av de sex tidigare i serien så saknar jag En skugga blott.

Se, döden på dig väntar har alla de komponenter som jag väntar mig av en deckare av Maria Lang. En Puck som fattar obegripliga beslut, verkar förvirrad men ändå bidrar i högsta grad till lösningen. Ett begränsat antal misstänkta. En omisskännlig känsla av tiden (här 50-tal) i språk och miljö. Ett förvånansvärt brutalt mord (eller här mer kanske det som sker efteråt?). En lugn Christer Wijk som till slut reder upp härvan.

Det som alltid fascinerar mig med de här deckarna är att de är såpass lättlästa trots att de har ett i relation till nutiden gammaldags språk. Jag blir inte missnöjd, trots att Se, döden på dig väntar inte är den bästa i serien. Mycket beror det nog på Puck, som jag har lust att skaka om rejält. Så fullkomligt idiotisk! Hur karlarna står ut med henne är mer än jag kan förstå. Alla musikreferenser är också rätt bortkastade på mig.

Omdöme: Klassisk Langdeckare om otrohet, falskhet och passion
Betyg: 3+

Förlag: Vingförlaget (mitt exemplar)

Mitt exemplar var en hyllvärmare.
Utläst 28 mars 2016.