ensmakebitSöndag på bloggen innebär att jag deltar i En smakebit på søndag i regi av Flukten fra virkeligheten. Smakbitar från böcker vi läser hittar du länkar till här.

Den senaste veckorna har vi befunnit oss i ett sjukdomsträsk som tagit på våra krafter. Nu har sportläslovet börjat och jag håller tummarna för att vi inte drar på oss något nytt eller tar en vända till på det gamla utan kan njuta lite av lovet. En del läsande hoppas jag det blir, inte minst för barnen. Och soffhörnet lockar. Sen ska vi röja ut saker, det pågår storrensning, och om det är nöje eller inte vet jag inte riktigt.

I fredags så berättade en arbetskamrat att hon sett mig citerad i en bok hon läste, och igår när vi var och handlade så letade jag upp boken. Det var Mästare, väktare, lögnare, vän av Christoffer Carlsson. En eloge till de förlag som numera blandar citat från tidningar och bokbloggar.

IMG_20160305_140544

Den riktiga smakbiten då? Förra veckan var dottern och jag i Uppsala och då blev det ett besök på English Bookshop. De hade tre för två på hela sortimentet, och av de sex böcker som inhandlades var två till mig. Jag har börjat läsa The Wrong Girl av Laura Wilson. Jag hade läst om den någonstans på nätet, och skrivit upp den på ”önskelistan”. Den handlar om Janice, som återvänder till sitt barndomshem i samband med ett dödsfall. Hon har inte varit där på många år, och blir förvånad att hennes dotter Suzie och dotterdotter Molly befinner sig där. Janice har inte sett Suzie sen hon adopterade bort henne vid födseln. Så försvinner Molly och Janice måste börja gräva i det förflutna.

Smakbiten kommer från sid. 10the-wrong-girl

‘I’m you daughter,’ repeated the voice, matter-of-factly. ‘You’re my mother.’ The accent was southern English and slightly husky – a smoker perhaps.
Her daughter – here, now. Suddenly everything, including the backgroung him, was silent, as though the air itself was holding its breath. ‘You’re…’ It was no good – nothing more would come out. Gripping the phone tightly, Janice slid down the wall until she was sitting on the cold concrete floor. My daughter. Suzie, my daughter. She has the name I gave her.
Suzie’s voice came from the other end of the line in waves, like the sea. ‘… afraid he’s dead.’