Nya bok- och filmförvärv – Mars 2016

Så har det då droppat in några böcker även den här månaden.

När barnen var i Uppsala handlade de (på uppdrag) åt mamma: Dead Cold av Louise Penny. Del två i serien om Gamache, så jag äntligen kan fortsätta.

Från förlaget kom överraskande Ett ohyggligt avslöjande av Louise Penny. Egentligen hade jag tänkt läsa serien på engelska, men nu har jag fått både del fyra och fem av förlaget på svenska och då säger man ju inte nej.

Från förlaget fick jag Rädslans fångar av Anna Jansson. Läst och recenserad.

Av en vän på besök fick jag Det hemliga namnet av Inger Edelfeldt.

Från förlaget fick jag överraskande Hela härligheten av Margaret Mazzantini.

På filmfronten är det inga egna inköp men både The Martian och Mockingjay 2 har flyttat hem till oss. Och en bunt andra, icke-bokrelaterade filmer. Så jag hoppas på många bra filmupplevelser!

Annonser

Apple Tree Yard av Louise Doughty

Från det svenska förlagets hemsida: Vid 52 års ålder verkar Yvonne Carmichael, framgångsrik genetikforskare, ha allt man kan önska sig – ett vackert hem, ett lyckligt äktenskap och två vuxna välartade barn. Men när hon en dag blir inbjuden som föreläsare för medlemmarna i ett parlamentariskt utskott gör hon något som vanligtvis skulle vara henne helt främmande: när hon möter en främling, som hon inte ens vet namnet på, drabbas hon av en så överväldigande attraktion att hon en stund senare har sex med honom på offentlig plats. De inleder ett förhållande och passionen frigör krafter som hon inte kan kontrollera. Krafter som leder henne och hennes älskare in i en mordrättegång.
Från förhörsbåset berättar Yvonne sin historia och växlar mellan rättegången och händelserna som föregick den. Vittnen kallas in och ger sin version. Bit för bit kartläggs förloppet och när vi tror att vi vet vad som hänt kastas nytt ljus över skeendet.

Apple Tree Yard av Louise Doughty kom ut 2013. I svensk översättning heter den Kvinna inför rätta och kom ut 2015. Louise Doughty är en brittisk författare, litteraturkritiker och kulturreporter.  Hon har skrivit sju romaner samt ett antal pjäser. Apple Tree Yard är hennes sjunde roman som nominerats till ett antal priser.

När Kvinna inför rätta kom förra året läste jag om den på flera ställen och blev mer och mer intresserad. Jag gillar att läsa brittiska deckare på engelska så jag hade tänkt önska mig den. Men när jag hittade den på biblioteket så lånade jag den där istället.

Apple Tree Yard är definitivt inte min typ av bok. Vilket är rätt underligt då jag älskar deckare och spänningsromaner. Men det är just det som är problemet. Jag finner inte Apple Tree Yard det minsta spännande, och förutom att det är en dramatisk händelse som är navet i historien så finns det inget som gör att jag förstår att den karakteriseras på det här sättet. Så jag blir besviken. Det här är för mig en relationsroman, en psykologisk studie. Den saluförs som ”årets bästa thriller”, och det sätter helt andra förväntningar.

Apple Tree Yard är välskriven, och mot slutet när jag får upp farten på läsandet så flyter det lätt. Men jag kämpar verkligen med tre fjärdedelar av boken, eftersom historien inte alls förmår fånga mig. Yvonne intresserar mig inte, historien känns inte unik, och jag har dessutom ett problem med jag-formen i berättelsen. Den tog mig över en vecka att läsa, vilket är ovanligt för mig.

Mitt omdöme är förstås i vanlig ordning subjektivt, och jag kan förstå att boken kan vara läsvärd. Men det kräver att man går in i den med rätt förväntningar och gillar jag-formen som berättarstil. För den är en välskriven studie av det mänskliga psyket, som ger en obehagskänsla av vad skeva världsbilder kan åstadkomma. Jag kan också se att det är en välbyggd historia (mer säger jag inte pga risk för spoilers).

Jag ska låta det vara osagt om jag kommer att läsa mer av Louise Doughty. Eftersom jag trots allt tyckte att Apple Tree Yard var välskriven kanske det kan fungera med en helt annan historia.

Omdöme: Relationsdrama i jag-form med en dramatisk twist.
Betyg: 2

Bloggat om boken (på svenska) har Johannas deckarhörna, Vargnatts bokhylla, I Elinas hylla och Sladdertackans bokblogg 

Mer om boken kan du läsa här. Den svenska översättningen här och här.
Förlag: Faber and Faber

Mitt exemplar hade jag lånat på biblioteket.
Utläst 27 mars 2016.

Topp Tio Tisdag: Mina tio senaste fempoängare

I veckans Top Ten Tuesday har The Broke and the Bookish satt temat till: 10 Of My Most Recent 5 Star Reads (Or Ten Of The Best Books I’ve Read Recently if you don’t 5 star stuff…or you could do 5 of my latest five star reads & five of my most disappointing or 1 star reads)

Åh – vad härligt med ett enkelt tema! Jag får nog gå en bit tillbaka men här kommer de i omvänd kronologisk ordning. Länk till mina recensioner om ni klickar på titeln:

1. Sjuka själar av Kristina Ohlsson
2. Mitt hjärta går på av Christoffer Holst
3. Gånglåt av Elin Olofsson
4. Skymningsflickan av Katarina Wennstam
5. Allt jag inte minns av Jonas Hassen Khemiri
6. När hundarna kommer av Jessica Schiefauer
7. Dit drömmar färdas för att dö av Mattias Edvardsson
8. Bränd himmel av Gilly Macmillan
9. Mästare, väktare, lögnare, vän av Christoffer Carlsson
10. We Were Liars av E Lockhart

Rädslans fångar av Anna Jansson

Från förlagets hemsida: Det är juni i Visby. Maria Wern och hennes kollegor på länskrim förbereder sig inför sommarens invasion av festande turister. Då flödar narkotikan över ön. Ryktet talar om en stor inhemsk producent av cannabis. En ny odling, omöjlig att upptäcka.
Vädret är helt ur led. Stormarna når orkanstyrka och all båttrafik måste ställas in. Politikerveckan i Almedalen får en dramatisk start då ett brutalt mord sker – en 30-årig kvinna, gift med en ung politiker, hittas död i hemmet.
I Tingstäde på norra Gotland har samtidigt en liten grupp människor samlats i hemlighet för att invänta jordens undergång. Sedan mitten av 1700-talet har vetskapen om den yttersta tiden gått i arv i trakten, och ett astronomiskt ur med anor från Christoffer Polhems tid tickar obönhörligt mot den sista dagen.

Rädslans fångar av Anna Jansson har recensionsdatum idag, 29 mars 2016. Anna Jansson är sjuksköterska och debuterade 2000 med första delen i serien om Maria Wern och hennes kollegor, Stum sitter guden. Anna Jansson skriver också en serie om relationsängeln Angelika Lagermark och en serie för barn om Maria Werns dotter Emil. Rädslans fångar är den sjuttonde delen i serien om Maria Wern.

Det finns något tryggt i att följa en serie, i synnerhet en deckarserie där man ”vet vad man får”. Jag har läst alla delar i serien om Maria Wern och blev som vanligt glad när jag kunde få Rädslans fångar som recensionsexemplar av förlaget.

Rädslans fångar har alla delar som Anna Janssons böcker brukar ha – en rejäl dos av fakta om något samhällsfenomen blandat med en deckargåta och en utveckling hos huvudpersonerna i polisteamet. Antingen gillar man det eller inte. Jag gillar igenkänningsfaktorerna, och att den är mycket lättläst, vilket var vad jag behövde när jag började läsa den.

Jag har lite svårt att komma in i den, då den börjar med en hel del fakta om Christopher Polhem. Intressant i sig, men inte den början jag vill ha på en spänningsroman, vilket gör att jag slarvläser en del. Språket blir lite styltigt, och det håller sig tyvärr boken igenom, jag får inte riktigt den rätta känslan för personerna förrän alldeles i slutet av boken.

Ibland är det rätt detaljerat, ibland går det så fort att jag tappar trådarna. Men mot slutet av boken så sträckläser jag, och alla trådar reds ut vilket jag tycker är rätt imponerande. Det jag gillar med de här böckerna är samhällsfenomenen som vävs in i deckargåtan, i Rädslans fångar handlar det om den tekniska utvecklingen, hur bräckligt vårt beroende är.

I den här boken handlar delen om polisteamet mest om Maria Wern, och hennes nya bonusson Hampus. Jag är lite trött på Maria, och hade gärna sett mer fokus på någon annan i gruppen, men med Hampus som tillskott så blir det ändå tillräckligt intressant.

Och jodå. Jag kommer att vilja läsa en artonde del också.

Omdöme: Lättläst faktaspäckad svensk deckare om vårt tekniska samhälle.
Betyg: 4-

Mer om boken kan du läsa här eller här.
Förlag: Norstedts

Mitt exemplar var ett recensionsexemplar från förlaget. Tack för det!
Utläst 19 mars 2016.

Dag 25: En karaktär som du kan relatera dig själv till [30 dagar]

Dag 25 i 30 dagar med böcker är frågan: En karaktär som du kan relatera dig själv till

Så underligt formulerat på svenska? Jag tolkar det som en person som har karaktärsdrag man kan relatera till.

Det är faktiskt inte så ofta som jag kan det. Inte numera. Men i Auden, huvudpersonen i Sarah Dessens bok Mycket mer än så, känner jag igen vissa drag. Så här skrev jag när jag läst boken:

Sen är det nog så att vissa drag hos Auden känner jag igen… Inte minst prestationsångesten och det gör mig så glad att se Audens utveckling i boken. Hon tar med sig sina kunskaper och prestationer och gör något bra av det, samtidigt som hon vågar göra något annat.

En smakebit på søndag – Se, döden på dig väntar

Söndagar på bloggen innebär att jag deltar i En smakebit på søndag i regi av den norska bloggen Flukten fra virkeligheten.  Mari har inte lagt ut någon länk än men under dagen hoppas jag ni hittar fler smakbitar här.

Det har varit en stressig (om än kort) jobbvecka och sådana här långhelger blir jag helt dagvill, och till råga på allt så ställer vi om tiden, så nu känner jag mig extra borta. Påskhelgen har ägnats åt trevligt umgänge med vänner, och med att röja i huset. Saker ska bort! Tyvärr har ryggproblemen gjort att jag sovit dåligt så då tappar jag fokus. Inte går det särskilt bra med läsningen heller. Jag läser fortfarande samma bok, Apple Tree Yard, som förra söndagen vilket är ovanligt för mig 😦

I bokbloggsjerkan i fredags så var det flera som nämnde att de läste Agatha Christie. Då kom jag på att jag ju har några andra klassiska lättlästa deckare olästa i hyllan. Efter den här boken behöver jag något sådant så jag har i stort sett bestämt mig för att ta nästa olästa bok av Maria Lang – Se, döden på dig väntar.

Smakbiten kommer från de första raderna:

Genom de breda golvspringorna kunde jag se ner på den tomma och upplysta scenen. Jag höll andan och lyssnade. Hela teaterbyggnaden tycktes göra detsamma.
Var fanns Mattias? Hade han gått sin väg och lämnat mig ensam kvar? Rädslan, som länge hade legat och lurat vid hårrötterna, kröp med ens ända in i hjärnvindlingarna, och tankarna rusade i panisk oreda om varandra.

Kvinnoalfabetet – bokstaven Z

I Enligt Os kvinnoalfabet har turen kommit till bokstaven Z.

1. Vem är din favoritförfattare med för- eller efternamn som börjar på Z?
Det är alltid vanskligt att kora ”favoriter” men den enda bok som jag läst av Zinat Pirzadeh, Fjäril i koppel, gör henne till en aspirant på titeln.

2. Finns det någon författare på Z som du provsmakat och skulle vilja läsa mer av?
För många år sedan läste jag Helen Zahavis En jävla helg, och tyckte den var rätt underhållande. Jag skulle nog kunna tänka mig att läsa mer av henne.

3. Finns det någon annan kulturpersonlighet på Z som du gillar? (eller en författare till om det är lättare).
Jag gissar att jag inte är ensam om att komma att tänka på Zara Larsson här. En riktigt imponerande röst. I början så tyckte jag hon uttalade sig lite onyanserat (utanför musiken), men ju mer jag ser av henne desto mer imponerad blir jag av att hon står emot all skit hon fått.

4. Finns det någon författare eller någon annan kulturpersonlighet på Z som du ännu inte upptäckt, men är nyfiken på?
Zadie Smiths White Teeth köpte jag för många år sedan, helt säker på att det var något för mig. Men den värmer bara hyllan än så länge.

Bokbloggsjerka 25-28 mars: Påskläsning

I veckans bokbloggsjerka frågar Annika: Så här i påsktider gör vi det enkelt så att alla som vill hinner ut i solen (om den behagar titta fram): vad ska ni läsa i påsk?

Ja, här lyser solen från en klarblå himmel och man borde väl ut. Men det finns mycket att göra inne just nu då vi ska få ut saker och möbler ur huset.

Nåja, läsning var det. Jag läser fortfarande Apple Tree Yard av Louise Doughty så plan A är att läsa ut den.

Sen brukar jag faktiskt inte planera längre än så, jag vill kunna vara spontan när jag läst ut en bok. Två som känns möjliga, som jag ”borde” läsa är Älskaren från huvudkontoret av Camilla Grebe eller STHLM Inferno av Varg Gyllander. Men det kan bli något helt annat faktiskt. Lättläst deckare eller feelgood vill jag ha!

Veckans bokbloggsfråga v. 12: Inspiration

Förra veckan hann jag inte med bokbloggsfrågan men den här veckan är jag med. Barnboksbloggen frågar: Hur hittar du inspiration till ditt läsande? Vart får du tips på böcker som du vill läsa (bokbloggar, boktips i tidningar, litteraturprogram på tv/radio/poddar, kompisar eller?) Hur ser din vill-läsa-lista ut? 

Jag känner det som om att sen jag började blogga så är mitt problem nästan omvänt. Jag får så mycket tips att jag ibland inte vet vart jag ska vända mig. Ibland så kan ju dock det skapa nästan en blockering för läsandet.

Men tipsen då. Först och främst så hittar jag saker på andra bokbloggar, i synnerhet ett urval som jag vet har liknande smak som jag. En smakebit på søndag har ett stort inflytande! Att jag bloggar har också spridit sig IRL så det är många som vill diskutera böcker med mig, inte minst på jobbet, så där får jag en del spännande tips. Sen surfar jag ibland runt på förlagens hemsidor, men ofta letar jag efter favoritförfattare då. Jag har väldigt bra kontakt med flera som jobbar i vår lokala bokhandel, Vängåvan, så där får jag många tips. Sen är jag så traditionell att jag älskar att läsa på baksidan av böcker som ligger där i bokhandeln.

Min vill-läsa-lista är vääääldigt lång. Men i Top Ten Tuesday förra veckan skrev jag den här listan.  Av de tio har jag faktiskt läst en och håller på med en annan.

 

Simon & Sophie av Emma Granholm

Bokens baksidetext: Sophie är 15 år och skolans snyggaste tjej, alltid omgiven av beundrande kompisar. Simon är en av dem som ständigt trackas av Sophie och hennes gäng.
   På påsklovet är alla Sophies vänner bortresta och i brist på annat knackar hon på hos Simon i huset intill. Han blir både förvånad och irriterad, men upptäcker snart att Sophie är annorlunda än i plugget. En kväll berättar hon något som hon aldrig vågat säga till någon tidigare. Det leder till att saker förändras mellan dem. Men hur ska det bli när skolan börjar igen?

Simon & Sophie av Emma Granholm kom ut 2006. Emma Granholm är en svensk författare som arbetat som nyhetstecknare/illustratör. Simon & Sophie är hennes debutroman.

Det är mycket nu i mars, många saker som ska göras, och loven går till praktiska göromål. Dessutom har jag haft dåligt läsflyt, så till mars månads bok i Makeutmaningen valde jag den bok som både maken och dottern lovade att jag skulle läsa ut riktigt snabbt.

Simon & Sophie är en mycket lättläst och välskriven feelgood riktad till en ung publik. Till skillnad från den senaste boken jag läste i den genren så ger Simon & Sophie mig exakt rätt känsla. Jag blir glad och varm, och har ett lätt leende på läpparna flera gånger. Och snabbt gick det att läsa. Väldigt snabbt…

Nu är det länge sedan jag var i huvudpersonernas ålder, men det känns som om Emma Granholm får till en ton som känns autentisk och rätt. Jag gillar hennes språk, och sättet hur de olika personerna får omväxlande komma till tals på ett naturligt sätt. Varje kapitel inleds med rubriker som ger en filmkänsla och är rätt humoristiska.

Några av personerna är inte speciellt sympatiska, men som det ska vara i feelgood så finns det en positiv utveckling av de flesta. Möjligen så tar man lite väl lätt på mobbingen av Simon, även om han verkar själv kunna lämna den bakom sig väldigt snabbt.

Jag kan tänka mig att läsa fler böcker av Emma Granholm, och åtminstone en står i dotterns bokhylla.

Omdöme: Välskriven ungdomsfeelgood om att hitta den rätta i ett oväntat sammanhang.
Betyg: 4+

Mer om boken kan du läsa här och här.
Förlag: Alfabeta

Mitt exemplar lånade jag av dottern.
Utläst 15 mars 2016.