Snövit ska dö av Nele Neuhaus

Från förlagets hemsida: En grå och regnig novemberdag finner några byggarbetare skelettet efter en ung flicka på den gamla övergivna militärflygplatsen utanför Frankfurt. Kort därefter blir en kvinna nedknuffad från en gångbro vid motorvägen inte långt därifrån. Kriminalpoliserna Pia Kirchhoff och Oliver von Bodenstein upptäcker snart att spåren efter de båda händelserna pekar åt samma håll, och deras efterforskningar leder till det förflutna. Mer än tio år tidigare försvann två tonårsflickor, Laura och Stefanie, i den pittoreska lilla byn Altenhain. Trots bristen på säkra bevis pekades Stefanies tjugoårige pojkvän Tobias ut som förövare och dömdes till fängelse. Nu är han ute och har återvänt till sitt barndomshem. Där möts han av bybornas fientlighet och misstänksamma blickar – och kanske mer än så. Kvinnan som knuffades från bron visar sig nämligen ha en koppling till Tobias. Pia Kirchhoff och Oliver von Bodenstein försöker bringa klarhet i överfallet, men hindras av en mur av tystnad. När ännu en flicka försvinner i Altenheim börjar en häxjakt i byn.

Snövit ska dö av Nele Neuhaus hade recensionsdatum 5 januari 2016. I original heter den Schneewittchen muss sterben och är den fjärde delen i serien Bodenstein & Kirchhoff, men den första som översatts till svenska. Nele Neuhaus är en tysk författare som debuterade 2005 med Unter Haien. Hon gav ut sina tre första böcker på eget förlag. Hon är mest känd för sin kriminalserie och har nu sålt över 5 miljoner böcker i 25 länder.

Efter att ha läst om den här boken på flera olika bloggar så insåg jag att den här måste jag läsa. Förlaget var vänligt nog att skicka ett recensionsexemplar.

Snövit ska dö är en riktigt bra kriminalroman. Den är välskriven och spännande, med en intrig som tar nya vägar hela tiden, och vem exakt som är skyldig till vad och hur, det tar hela boken innan man lyckas få reda på. Möjligen kan upplösningen tyckas lite omständlig, men på det hela ett bra hantverk. På en del sätt är det en polisdeckare, men jag tycker också den rör sig i gränslandet till pusseldeckaren, genom att den utspelar sig på en mindre ort, där man som läsare hela tiden misstänker att lösningen finns i den lilla gruppen av människor.

Nele Neuhaus är även bra på att bygga karaktärer. De bägge huvudpersonerna i polisgruppen är intressanta människor, och deras privatliv får ta en stor del av boken, men på ett intressant sätt. Tobias, Amelie och några av de andra  i Altenhain lär man också känna på ett ingående sätt, och de utvecklas snabbt till människor. Jag gillar hennes sätt att beskriva tankar, men dialogen haltar ibland. Där hade lite mer noggrann redigering varit välgörande.

Det är sällan jag läser böcker från Tyskland, och jag tror aldrig jag läst en deckare därifrån. Jag gillar att det är en ny miljö, även om lilla Antheim på sätt och vis kunnat ligga någon annanstans i norra Europa

Det är lite tråkigt att inte ha kunnat läsa den här serien från början. Även om man lär känna Pia och Oliver och det finns referenser till tidigare händelser hade jag gärna sett dem utvecklas. Nu hoppas jag bara att man fortsätter översätta kommande böcker i seren.

Jag ser fram mot att läsa fler böcker av Nele Neuhaus och jag vill definitivt fortsätta följa den här serien.

Omdöme: Välskriven tysk deckare om förräderi, lojalitet och lögner.
Betyg: 4

Bloggat om boken har Johannas deckarhörna, Mias bokhörna, och dagarna går,  Booze’n’Books och Vargnatts bokhylla

Mer om boken kan du läsa här och här.
Originaltitel: Schneewittchen muss sterben
Förlag: Albert Bonniers förlag
Översättare: Christine Bredenkamp

Mitt exemplar var ett recensionsexemplar från förlaget. Tack för det!
Utläst 22 januari 2016.