Från webben: Beaufort, North Carolina 1958. undrenstidLandon Carter är 17 år, ganska oansvarig och med i skolans innegäng. Han har dejtat mer än en tjej och till och med trott att han varit kär. Landon och hans kompisar har bara förakt till övers för Jamie, baptistpastorns dotter, som de brukar driva med. När Jamie och Landon får huvudrollerna i skolans årliga pjäs kunde han aldrig föreställa sig att mötet med henne skulle förändra hans liv för evigt. Men Jamie bär på en mörk hemlighet…

Undrens tid av Nicholas Sparks kom ut 2008. I original heter den A Walk to Remember och kom ut 1999. Nicholas Sparks är en amerikansk författare som debuterade 1996 med The Notebook. Han har sedan dess gett ut 18 böcker, som översatts till över 50 olika språk, sålt över 100 miljoner exemplar. Elva av dem har även filmatiserats, däribland Undrens tid som kom som film (A Walk to Remember) 2002. Undrens tid är inspirerad av vad som hände Nicholas Sparks syster, Danielle.

Jag har känt till Nicholas Sparks som författare länge, inte minst för att min man läst några av hans böcker, men jag har inte kommit mig för att läsa något. Men det är ju lite av poängen med Makeutmaningen, där min man tog med Undrens tid. Den fick blir novembers val, då jag behövde något lättläst.

Undrens tid är en fin och lättläst bok. Språket flyter men är inget extra – kan hända hade jag varit mindre kritisk om jag läst den på engelska. Historien har det mesta – romantik, vänskap, föräldra-barnrelationer och så det sorgliga förstås. Styrkan är den varma tonen i boken som fångar in mig.

Nicholas Sparks är bra på att bygga en historia, men stundvis så blir det för uppenbart för mig vad jag ”ska” tycka som läsare. När det kommer ett sorgligt stycke så är det som att jag samtidigt som jag blir berörd uppmärksammar att ”jaha, det här är skrivet för att jag ska bli berörd”. Och jag gillar inte den sortens knep. Jag vill bli överraskad i mina känslor, både de glada och de ledsna. Men trots detta så faller jag ändå, och både småleendena och tårarna i ögonvrån kommer.

Persongalleriet är relativt schablonartat, de typiska amerikanska tonåringarna, och miljön den typiska amerikanska high school miljön som den beskrivs i amerikanska filmer. Men det är också effektfullt och tjänar syftet att få fram historien om pojken och flickan som inte alls ”borde” passa ihop men ändå finner varandra, och trotsar omgivningens fördomar. Någon sympati för Landon har jag svårt att uppbåda trots att han är berättaren. Det är också ett evigt tjat om Jamies frisyr, som att ha det uppsatt eller utsläppt har stor betydelse för hennes känslor för Landon. Trams.

Jag gillar att det inte bara handlar om ungdomarnas relation utan att relationen med föräldrarna, i synnerhet bägges pappor, blir en del av berättelsen. Det gör dem mer verkliga, och stärker det till att bli något mer än en vanlig kärlekshistoria.

Först nu när jag skulle skriva det här omdömet så hittar jag uppgiften om att historien är verklighetsbaserad, att det bygger på Nicholas Sparks systers livshistoria. Det lägger onekligen ytterligare en dimension på det hela. Mer om detta hittar ni här. Men läs boken först!

Jag har sett flera av filmatiseringarna av Nicholas Sparks böcker, och nu inser jag att jag definitivt borde läsa fler av hans böcker.

Omdöme: Finstämt och sorgligt om ung kärlek
Betyg: 4+

Bloggat om boken har Boken är tankens barn

Mer om boken kan du läsa här och här.
Originaltitel: A Walk to Remember
Förlag: Kjellbergs förlag
Översättare: Erik Kjellberg

Mitt exemplar lånade jag av maken.
Utläst 21 november 2015.