År 2006 misshandlades nioåriga Bobby till döds av sin mamma och hennes sambo. ditdrommarInnan dess har han under en längre tid utsatts för svår misshandel och tortyr. Hur kunde det hända? Varför var det ingen som såg? Vad var det som fick en mamma att plåga och bidra till sitt barns död på det sättet? I romanens fiktiva format gör författaren sin egen tolkning av händelsen och det som ledde fram till den. Allt för att försöka förstå det som inte går att förstå.

Dit drömmar färdas för att dö av Mattias Edvardsson kom ut 2012. Mattias Edvardsson är en svensk författare som arbetar som gymnasielärare i svenska och psykologi. Dit drömmar färdas för att dö är hans debutroman.

Genom Där framtidens fötter vandrar så fick jag upp ögonen för Mattias Edvardssons författarskap och sedan dess har jag läst och tyckt oerhört mycket om alla hans böcker. Utom den första, hans debut, Dit drömmar färdas för att dö. Så jag kunde inte motstå den när jag hittade den på bokrean i våras. Att jag inte läser den förrän nu beror förstås på att jag förstått att det här inte skulle bli någon enkel läsning.

Dit drömmar färdas för att dö är en mycket välskriven bok som berör ändå in i märgen. Faktum är att det är en av de värsta böcker jag läst. För varje ord, för varje skeende så är det som jag inte kan andas. Mattias Edvardsson är en författare som är extremt skicklig med ord – så även i Dit drömmar färdas för att dö. Jag känner igen tonen från de andra böckerna, där varje ord känns avvägt. Det är också det som gör den så plågsam, att språket borrar sig in.

Att boken baseras på Bobbyfallet är tydligt från baksidestexten och från vad jag visste om boken innan. Det är också det som gör den så innerligt plågsam. Det finns ingen möjlighet att gömma sig bakom tanken ”jamen, det är ju bara påhittat i alla fall”. Eller ”nej, nu är det överdrivet”. Att inte skriva om ”Bobby” utan om ”Sammy” och konsekvent döpa om personerna vet jag i början inte vad jag ska tycka om. Å ena sidan så skapar det ett litet tvivel – hände det verkligen så? Å andra sidan så är det just det som är styrkan med boken. Det ger ett andrum för läsaren, det gör det möjligt att läsa, att få en annan relation till det plågsamma. Det är också det som gör det möjligt att beskriva personernas tankar utan att jag stör mig på det (som jag gör när jag läser biografier). Det blir inte konstigt att man får ta del av mammans och övrigas funderingar.

Trots ambitionen att förstå så kan jag inte säga att jag i grunden förstår vad det är som gör att ”Liisa” stannar hos ”Brian” trots hur han behandlar henne från början. Eller hur han behandlar Bobby. Men tyvärr så är detta inte alls unikt, så på något sätt måste det finnas en förklaring. Men min begreppsvärld räcker inte till.

Att läsa Dit drömmar färdas för att dö väckte många tankar om föräldraskap och ansvar. Jag tror inte att det går att verkligen förstå eller förklara hur man kan bete sig på det här viset, inte minst mot sitt eget barn. Samtidigt så är det viktigt att inse att det kan hända. Och det har hänt.

Nu har jag läst alla böcker som Mattias Edvardsson skrivit, och han tillhör nu definitivt gruppen av favoritförfattare. Sa jag att jag nu väntar på nästa bok?

Omdöme: Berörande och in i märgen plågsamt om att svika sitt eget barn.
Betyg: 5

Bloggat om boken har Bokföring enligt Monika, Annikas litteratur- och kulturblogg, Bookiecookiez, Erikas bokpratEnligt O och och dagarna går.

Mer om boken kan du läsa här och här.
Förlag: Parabellum Nord

Mitt exemplar köpte jag på rean i våras.
Utläst 29 oktober 2015.

Annonser