Rachel är ute i skogen med sin åttaåriga son Ben. Han är ivrig och otålig att få komma
fram till en gunga som ligger lite längre fram så hon låter honom springa i förväg. När hon kommer fram till gungan är han inte där. Han är spårlöst borta. Kriminalöverkommissarie Corinne Fraser påbörjar en utredning som leds av James ”Jim” Clemo. Jim har ett hemligt förhållande med polisen Emma Zhang som blir familjens kontaktperson. Jim tar utredningen på stort allvar, och blir personligt engagerad. Nästan för mycket. Man ordnar en presskonferens men den slutar i katastrof, och en häxjakt på Rachel påbörjas. Är Rachel den hon säger att hon är? Vad döljs i hennes familj? Har det att göra med hennes exman John, Bens pappa? Eller är det någon som vill hämnas? Eller bara någon som passerat förbi? Medan polisen letar ökar desperationen. För någonstans där ute kanske Ben väntar på att bli hittad. Eller så är det redan för sent.
Bränd himmel av Gilly Macmillan hade recensionsdag 19 september 2015. I original heter den Burnt Paper Sky och kom ut 2015. Gilly Macmillan är en brittisk författare som har en konstnärlig bakgrund. Bränd himmel är hennes debutroman.
Ibland dyker det upp recensionsexemplar i brevlådan utan att man är förberedd. En ynnest förstås, men samtidigt så är det ju inte säkert att det är en bok jag vill läsa, i alla fall inte omedelbart. Bränd himmel dök upp på det viset, men det var först när jag började läsa om den på andra bloggar som jag bestämde mig för att den skulle få förtur i läshögen.
Bränd himmel är en riktigt bra spänningsroman. Fast egentligen är den mer än så. Den handlar om sorg, skuld, ensamhet och människors utsatthet. På ett sätt som gör att jag känner mig helt hudlös när jag lägger ifrån mig boken. Det är sällan en spänningsroman berör mig på det här sättet, men jag får faktiskt tårar i ögonen i vissa stycken. Det gör så ont i mig att läsa om de här människorna. Jag får efter avslutad läsning lust att gå och krama barnen, och bestämmer mig för att njuta mer av den naturlighet och glädje som finns i vardagen. Man vet aldrig när man förlorar den.
Historien är spännande och väl uppbyggd. Alla känns misstänkta, och ingen upplösning känns otänkbar. Den slutliga upplösningen får godkänt, den stämmer med det som berättats tidigare, fast ändå inte varit uppenbar. Men det är inte det som jag bär med mig efter avslutad läsning, utan det är berättelsen om Bens mamma Rachel och berättelsen om polisen Jim. Vi får omväxlande ta del av deras historia, Rachel försöker blicka tillbaka och få tolkningsföreträde (framför media) och Jim går hos en psykolog och ser tillbaka. Redan från början står det klart att de är trasiga personer.
Kapitlen är relativt korta och spännande uppbyggda. Dessutom så finns det även andra former av berättelser inbyggda, som blogginlägg, artiklar på nätet och andra vinklar. Det gör att läsningen blir omväxlande, och eftersom jag är svag för tidsmarkörer som jag kan identifiera mig med så gillar jag det. Media och nätets genomslagskraft, människors omedelbara fördömande på nätet (utan filter), ja allt det är ju skrämmande aktuellt.
Att förlora sitt barn är ju en förälders största skräck, och det gjorde att jag tvekade att läsa boken. Jag tycker Gilly Macmillan hanterar balansgången mellan den skräcken och realiteten att man inte kan bevaka barn varenda sekund mycket bra. Jag kan omöjligen tycka som en del av nättrollen i boken, att det är Rachels skuld som låter Ben springa i förväg. Den skräck som jag känt vid ett tillfälle när vi tappade barnen ur sikte en gång och letade efter dem (på en flygplats) är obeskrivlig, och ändå så lyckas den författaren förmedla en del av det. Men jag funderar en del på om det skulle varit lika stor sak i Sverige.
Det enda som jag inte är så förtjust i är språket i vissa stycken, i synnerhet i Rachels berättelse, som jag bitvis uppfattar som lite stolpigt och tråkigt. Kanske något inte passar i översättning till svenska, eller så är det en smaksak. Annars är det en mycket driven berättarstil och språkdräkt för att vara en debut.
Jag lägger till Gilly Macmillan till listan på författare som jag kommer att spana efter nästa bok av.
Omdöme: Spännande och outhärdligt sorgligt om skuld, sorg och ensamhet.
Betyg: 5
Bloggat om boken har Bibliotekskatten, hyllan, Zellys bokblogg, Läsa & Lyssna, Vargnatts bokhylla och Fru Es böcker.
Mer om boken kan du läsa här och här
Original: Burnt Paper Sky
Förlag: Modernista
Översättare: Johan Nilsson
Mitt exemplar var ett recensionsexemplar från förlaget. Tack för det!
Utläst 23 oktober 2015.
