Sarum är en av Englands äldsta platserna. Med tiden fick platsen namnet Salisbury, och 20150515_193240med sin imponerande katedral och strategiska läge blev det en viktig knutpunkt. Men allt började 7500 f.Kr. när jägaren Hwll och hans hustru Akun kom vandrande med sina barn till platsen och slog sig ner. Historien börjar där, och genom seklernas gång, fram till vår tidsålder får vi följa historien om fem familjer. Wilsons och Shockley, två släkter i bittra fejder från början. Masons, som reste stenarna vid Stonehenge. Porteus/Porter med anor från en romare som förvisades till ölandet Britannia. Godfreys som kom från Normandie. De fem familjernas öden vävs tätt samman med Sarums utveckling.

Sarum av Edward Rutherfurd kom ut 1990. På engelska heter den Sarum och kom ut 1987. Edward Rutherfurd är en brittisk författare som är född i Salisbury. Han har skrivit åtta böcker som handlar om olika städer och länder. Sarum var hans debutbok.

Historisk fiktion är en hel del utanför min bekvämlighetszon, så det kanske inte är så underligt att min man valde den här boken som en i Makeutmaningen. Med sina drygt 900 sidor så kändes den extra som en utmaning och den blev kvar till allra sist i utmaningen.

Sarum är mycket välskriven, och är på många sätt gedigen och intresseväckande. Det är en bra bok, men antalet sidor blev i viss mån ett problem för mig. Ja, kanske inte bara antalet sidor, utan även strukturen. Jag har så mycket annat att tänka på att jag har svårt att fokusera på böcker som kräver alltför mycket uppmärksamhet just nu. Och Sarum kräver en del av sin läsare, framförallt koncentration. Det tog mig flera veckor att läsa boken, vilket är ovanligt numera.

Jag tycker att Rutherfurd lyckas väl med sin blandning mellan det personliga och det historiska, vilket är en klar styrka för mig som ovan läsare av den här typen av böcker. Det krävs också för att jag ska intressera mig, och under läsandets gång blir det tydligt att det är också vad som gör att jag tycker att boken är ojämn. De personliga beskrivningarna av de fiktiva personerna i de fem familjerna tycker jag är mycket bra, och de styckena fängslar mig. Men så kommer en bit som är mer generell historia, arktiektur, släktförhållanden eller annat och då vandrar mina tankar i väg.

Ett stort plus till släktträdet i början. Jag älskar sådant, och dessutom var det nödvändigt för mig för att hålla reda på personerna och hur släkterna går in och ut i varandra. Boken är uppbyggd med kapitel mellan vilka det tidsmässigt oftast är ett par generationer. Det blir nästan som en samling noveller med koppling mellan varandra. Efter varje kapitel så saknar jag personerna i det och vill veta mer. Samtidigt så får jag det tillgodosett i nästa kapitel då man indirekt förstår vad som hänt. Snyggt gjort!

Det finns en hel del likheter med Follett, i blandningen mellan det personliga och det historiska. Ytterligare en koppling är katedralen i Salisbury som även är temat för Svärdet och spiran.

Jag är dålig på att läsa tjocka böcker numera, men om jag skulle ge mig på en annan av Rutherfurd skulle det nog bli hans bok om London. Där har jag ju fördelen av att känna till staden rätt bra också.

Omdöme: Historisk tegelstensroman om fem släkter vars öden är sammanvävda med Salisbury.
Betyg: 4

Mer om boken kan du läsa här och här (på engelska).
Originaltitel: Sarum
Förlag: Forum
Översättare: Barbro Ahlström

Mitt exemplar lånade jag av maken.
Utläst 31 maj 2015.

Annonser