Nioåriga Milo bor ensam med sin mamma och sin gammelfarmor sedan hans pappa vadmilosaglämnat familjen för en ny kvinna. Den julfest när de fick reda på att pappan hade en annan råkade Milo ut för en olycka och det visade sig att att han har retinitis pigmentosa. Hans syn blir allt sämre och han är på väg att bli blind. Ändå har Milo ett sinne för detaljer och kan se vad andra människor missar. Den egenskapen är något hans gammelfarmor Lou uppmuntrar honom att utveckla. Lou blir allt tröttare och mer förvirrad och en tidig morgon så lyckas hon starta en brand i köket. Strax därefter får Lou flytta in på vårdhemmet Förgätmigej som verkar vara ett fantastiskt ställe för äldre. Men snart så börjar Milo se saker och misstänka att allt inte står rätt till med vårdhemmet och chefen syster Thornhill. Tillsammans med kocken Tripi på vårdhemmet så börjar Milo göra egna undersökningar, och det som de upptäcker är förskräckligt. Men hur ska de lyckas få andra vuxna att tro på deras berättelse?

Vad Milo såg av Virginia Macgregor kom ut 2014. I original heter den What Milo Saw och kom ut 2014. Virginia Macgregor växte upp i Tyskland, Frankrike och England och har alltid skrivit berättelser. Hon har skrivit ungdomsböcker men Vad Milo såg är hennes debutroman för vuxna.

Den här boken dök upp i brevlådan i höstas som en överraskning från förlaget. Trots att den lät rätt intressant så hamnade den i glömska. Dottern läste den i slutet av hösten och tyckte mycket om den, så i början av januari när jag behövde något lättläst och uppmuntrande så trodde jag den skulle passa bra.

Vad Milo såg är en lättläst och charmig bok. Det går ju inte att inte tycka om Milo helt enkelt. Språket flyter på och kapitlen är korta men jag är ändå något besviken över sättet att skriva. Det är enkelt, ibland nästan banalt, och det gör att jag inte fastnar i boken utan irriterar mig. Sen är det kanske inte riktigt rättvist mot boken att jag just läst en fantastisk feelgood av Jojo Moyes inte så långt innan den här.

Personteckningen är underhållande och bokens styrka. En viss schablonisering men det är flera av karaktärerna som är lätta att fatta sympati för, och det finns humor i beskrivningarna. Med alla sina fel och brister så kan man förstå och känna igen sig i alla karaktärerna. Historien har sina poänger och sin charm, men är väldigt förutsägbar. Fast det hör väl i viss mån till genren.

När jag skulle skriva det här omdömet så hittade jag informationen att författaren gett ut ungdomsböcker tidigare. När jag läste Vad Milo såg så funderade jag just på att det i vissa bitar kändes som en ungdomsbok. Min 14-åriga dotter (som i och för sig också läser mycket vuxenlitteratur) hade mycket större behållning av den här boken än jag hade.

Jag kommer inte att kasta mig över nästa bok av Virginia Macgregor men innehåller den en bra historia är jag villig att ge henne en chans till.

Omdöme: Lättläst enkel historia om en pojke som ser vad inte andra ser.
Betyg: 3+

Några som bloggat om boken är hyllan, Bokugglan, Vargnatts bokhylla och Kim M Kimselius

Mer om boken finns här och här.
Originaltitel: What Milo Saw
Förlag: Stimpla publishing
Översättare: Kerstin Herloff

Mitt exemplar var ett recensionsexemplar från förlaget – tack för det!
Utläst 17 januari 2015.

Annonser