jerkaFredag och toktrött. Men fredag är också dagen för Annikas bokbloggsjerka. I dag ställer hon frågan: Hur tror du att man kan inspirera barns läsande? Har du några goda exempel?

Det här var ju ingen enkel fråga. Och ingen kan jag skylla på för det var ju jag som skickade in frågan 😉 Hur tänkte jag?

Det här är verkligen ett tema som engagerar mig så rimligen borde jag ha tänkt. Huruvida de tankarna verkligen kommer till uttryck efter en låååång vecka är frågan.

Jag tror inte det finns några givna lösningar och det hoppas jag framgår från formuleringen av frågan. För till syvende och sist handlar det om individerna, och alla kommer inte att finna glädje i läsandet. Men lika mycket så tror jag att en medvetenhet hos föräldrar och skola om möjliga vägar gör mycket. Så här är några av mina punkter.

1. Förebilder.
Alla vuxna är viktiga förebilder. Här handlar det inte om att man ständigt måste vara begravd med näsan i en tegelsten. Men om man som barn aldrig ser en vuxna läsa så hur ska man då veta? Om man inte själv läser så kan man ändå vara en förebild genom en positiv inställning till ett barn som läser, ta barnen till biblioteket, prata positivt om läsande osv

2. Inte klassa läsandet
Jag tycker allt läsande är bra. Vill barnen läsa serietidningar men skyr böcker, så låt det vara så. Använd inte ordet ”skräplitteratur” om det barnet väljer att läsa. Kräv inte att de ska läsa viss sorts litteratur. En datamanual kan motivera mycket bättre än en roman.

3. Hitta böckerna som ”tänder läsandet”
Vår dotter var inte extremt tidig med att läsa böcker (hon var ca 10 år), men när hon genom Angie Sages serie om Septimus Heap (och lite senare Harry Potter) upptäckte tjusningen så blev hon fast. Nu, som 14-åring, läser hon extremt mycket och slukar allt (fantasy, romance, feelgood, deckare osv). Man vet inte innan vad som är ”det rätta” men jag tror inte man ska vara rädd för att våga föreslå lite ovanliga böcker.

4. Högläsning
För egen del tror jag högläsningen spelade stor roll. Vi läste också högt för barnen från tidig ålder ända till de sa ”stopp, vi vill läsa själva istället på kvällen”. Lite tråkigt att det kom så tidigt. När min pappa läste högt så valde han verkligen fritt, t.ex. så läste han Selma Lagerlöfs serie Jerusalem. Det finns också en koppling till ”förebild”.

5. Anpassa läsning efter intresse.
Nu är jag inte lärare men ett gott exempel från skolans värld var sonens lärare i klass 1-3 som på eget bevåg sökte pengar och införskaffade en serie böcker med olika svårighetsgrad 1-10. Varje vecka fick varje barn välja en bok utifrån sin nivå och läsa den, och sen redovisa muntligt för henne. När man behärskade en nivå så fick man gå vidare till nästa. En del började på nivå 8, andra kanske på 2, men när projektet var slut hade de alla nått högsta nivån. Det var förstås en kombination av materialet och lärarens engagemang som gjorde det, men det var betydligt roligare läxor än dottern som skulle läsa 10 minuter från en bok varje kväll. Samma bok för alla barn i klassen. Ingen chans att ”växa” i läsandet, bara tradigt.

Varför tycker jag då att man ska inspirera barns läsande? Jo, i grunden tror jag det är en demokratifråga. Får man ett ordförråd, lär sig att uppfatta nyanser i språket så har man ett försteg både i att inhämta viktig information i samhället och göra så att folk lyssnar till ens åsikter.

Nu ska det bli spännande att se vad ni andra kommit på!