Sonny Lofthaus sitter inne på fängelset Staten i Oslo. Han är professionell syndabock. sonenHan får information om detaljer kring brott som begåtts och erkänner dem. I gengäld så får han fri tillgång till heroin. Hans far, Ab Lofthus, var polis och brottsutredare. En dag när de kom hem så hittade Sonny sin far, som begått självmord. Han efterlämnade ett brev där han erkände att han var korrumperad. Familjen föll sönder och Sonny blev missbrukare.
Så en dag i fängelset får Sonny information av en besökare i cellen. Information som gör att han tror att fadern blev utsatt för en komplott. Han rymmer från fängelset, som anses vara helt rymningssäkert. På jakt efter sig får han en stor del av polismakten. Utredningen leds av Simon Kefas, som en gång i tiden var vän med Ab Lofthus, tillsammans med en ny kollega, Kari Adel. Sonen har gett sig ut för att hämnas sin far och frågan är om någon kan stoppa honom.

Sonen av Jo Nesbø kom ut på svenska i oktober 2014. På norska heter den Sønnen och kom ut i mars 2014. Jo Nesbø är en norsk författare som debuterade med Fladdermusmannen 1997. För den svenska publiken är han känd för sin deckarserie om Harry Hole och sina ungdomsböcker om Doktor Proktor.

När jag började läsa om Harry Hole så tyckte jag det var spännande deckare men inte mina favoriter. Allt eftersom serien fortskred så blev det bättre och bättre och förra årets Polis tog andan ur mig. Att Sonen inte skulle handla om Harry Hole var klart, och eftersom den enda icke-Hole bok jag läst av honom var Huvudjägarna, som inte övertygade, så var jag lite orolig. Men nyfikenheten tog överhanden och förlaget skickade vänligt nog ett recensionsexemplar. Dessutom ett inbundet sådant – stort plus till det!

Sonen av Jo Nesbø är en riktigt välskriven och mycket spännande deckare. Jag hade inte behövt oroa mig alls! Den är lättläst, sidorna bara svischar förbi, och trots att den är en bit över 500 sidor så känns den inte så lång. Jag sträckläste så fort jag fick en minut över, och kunde inte släppa den. ”Bara en bit till” var en tanke jag ofta tänkte, och eftersom jag den här hösten har haft lite mindre lästid och läslust så var det en välkommen känsla. Det enda var att det tog mig en stund att komma in i boken, att hitta tråden och drivet. Lite som en film som byter scener mycket i början och man inte förstår hur det hänger ihop.

Sonny Lofthus och många av de andra karaktärerna har levt ett eländigt liv, befinner sig på botten. Men Jo Nesbø plockar fram dem som människor, och jag känner verkligen med dem. Inte på ett snyftigt ”tycka-synd-om” sätt utan utifrån att man får en förståelse för deras situation. Sonny i sig visar sig vara en komplex person, och om jag mötte honom i verkligheten skulle jag förmodligen inte alls se honom på samma sätt, inte minst för hans starka drift för hämnd. Men i bokens värld är det annorlunda. Simon Kefas är inte heller någon lätt person, men likafullt en person som jag känner med.

Det är något fascinerande med det skitiga, eländiga och korrumperade Oslo som Jo Nesbø beskriver i sina böcker, som står i kontrast till det lyckade skandinaviska samhället. Jag kan förstå att det lockar utomlands. Vi var i Oslo för några veckor sedan och även om jag varit där tidigare, så kunde jag nu på ett annat sätt se miljön framför mig.

Sonen är mycket spännande läsning. I någon mån så kunde jag ana vart det skulle ta vägen, och en del av upplösningen gissade jag. Men det hindrar inte spänningen, eftersom jag aldrig visste vilken väg författaren skulle ta, och det fanns ett starkt driv i historien. Det fanns också bottnar i slutet som jag inte anade i förväg. Mycket skickligt.

Nesbø befäster sin ställning som en av de bästa norska krimförfattarna, vilket inte säger lite med tanke på konkurrensen, och jag kommer nu inte att tveka att läsa fler böcker av honom som inte handlar om Harry Hole.

Omdöme: Drivet spännande om en mans hämndbegär och vikten av lojalitet i ett korrumperat Oslo.
Betyg: 4+

Några som bloggat om boken är Romeo and Juliet, Zellys bokblogg, Emilias bokstäver och Bokgalleriet

Mer om boken kan man läsa här och här.
Förlag: Piratförlaget

Mitt exemplar var ett recensionsexemplar från förlaget. Tack för det!
Utläst 22 november 2014.

Annonser