ensmakebitSöndag igen. Slutet på en hektisk vecka, med en massa praktiska saker och stressigt jobb. Då är det skönt med helg! I går blev det sent förstås, vi var ju bänkade framför ESC. Även barnen stod ut ända till slutet av detta lååånga program. Min egen topptrio var Nederländerna, Österrike och Sverige så jag var nöjd (eller så var det tanter som röstade ;-)). Tycker det är coolt att Conchita vann, med en fantastisk röst och ett budskap att ta till sig.

På agendan idag står det vanliga söndagssysslorna. Till de hör att följa med dottern på Aikido och då brukar jag kunna sitta och läsa. Förhoppningsvis så hinner jag en bit då. På bloggen är det dags för En smakebit på søndag i regi av Flukten fra virkeligheten. Egentligen har jag några sidor kvar i boken jag läser just nu, The Lifeboat av Charlotte Rogan, men jag tänkte välja min smakbit från den boken jag hoppas kunna påbörja senare under dagen. Det är Väster om friheten av Thomas Engström. Den utsågs 2013 till Årets debutant av Svenska Deckarakademin med motiveringen ”Fullgången internationell thriller i en väl skildrad Berlinmiljö”. På lördag kommer pristagare och Svenska Deckarakademin till Sundsvall för att i samarbete med Svenska Deckarfestivalen i Sundsvall ha prisceremoni och seminarier på anrika Elite Hotel Knaust. Hela programmet hittar ni här. Hög tid för mig att läsa den här boken alltså.

Så här står det på nätet om boken: Marrakech, juli 2011: tre amerikaner hittas brutalt avrättade på en barberarsalong. Morden tystas ned. En vecka senare ringer en kvinna till amerikanska ambassaden i Berlin och påstår sig ha information om dådet.
CIA:s chef i Berlin inser att han är något stort på spåren. Han kontaktar sin forne agent Ludwig Licht, som får i uppdrag att förhöra kvinnan. Fallet visar sig snart ha bråddjupa förgreningar, och jakten på en av USA:s svurna fiender kan börja.

Smakbiten kommer från sid 6 (i e-boken): vasteromfriheten

Vid brottsplatsen stod ett tiotal uniformerade poliser och svettades. Temperaturen hade redan nått trettiosex grader. Männen tystnade när den amerikanske konsuln uppenbarade sig. En av dem höll vakt vid ingången till lokalen. Han bar överdimensionerade kaptensklaffar, marinblå uniiform, kemiskt vita handskar och revärer.  En gul och kanelbrun femkantig skylt med ordet ”Barberare” på arabiska och franska hängde i blänkande rena kedjor alldeles ovanför marockanens korta blanka hår.
”Välkommen, monsieur”, sa kaptenen och tog hastigt i hand. ”Ni kanske vill ta en titt där inne?”