Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson

När Miriam fyller 85 år samlas hennes familj runt hennes säng för att ge henne frukost. Plötsligt säger Miriam att hon inte alls heter Miriam. Sonen Tomas, svägerskan Katarina och dotterdottern Camilla undrar var och en på sitt sätt över det uttalandet? Har Miriam blivit dement? Menar hon någonting annat? När Miriam senare kommer ner så verkar allt vara som vanligt. Miriam och Camilla bestämmer sig för att ta en promenad runt sjön. Under promenaden så rullar Miriams historia fram. Historien om hur Miriam blev Miriam, om varför hennes tatuering på armen delvis är borta, om hur hon överlevde kvinnolägret i Ravensbrück. Det är också historien om hur hon kom till Sverige, hur hon hamnade i Nässjö, hur hon kunde skapa sig ett hem som hon sköter till perfektion, vad som döljer sig under hennes korrekta och lugna yta. Berättelsen handlar om skam, ensamhet, utstötthet, om romer och Sverige under efterkrigstiden.

Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson utkom i mars 2014. Majgull Axelsson är en svensk författare och journalist som började med att skriva om barnprostitution och fattigdom i Sverige. Hennes skönlitterära debut kom 1994 med Långt borta från Niefelheim och 1997 fick hon Augustpriset för Aprilhäxan.

Jag har tidigare på bloggen skrivit om Majgull Axelsson som under en period för många år sedan var en av mina favoritförfattare. Boken Rosario är död från 1989 är en av de böcker som gjort allra starkast intryck på mig någonsin, och flera av hennes skönlitterära böcker har jag tyckt mycket om. Men under några år så tappade jag bort henne, tills jag läste Moderspassion häromåret. Efter att ha läst om Jag heter inte Miriam så förstod jag att det här var en bok jag gärna ville läsa, och förlaget var vänligt nog att skicka mig ett recensionsexemplar.

Jag heter inte Miriam är så mycket. Den är för det första otroligt välskriven. Det finns något i Majgull Axelssons språk som gör att allt blir så levande, miljöerna och personerna kommer så nära. Språket är vackert och beskrivande. Det är en hel del långa meningar, men jag stör mig inte på det alls för en gångs skull. Berättelsen byggs upp genom tidshopp, dels mellan nutid (promenaden) och dåtid, och dels mellan olika delar av dåtiden. Det är skickligt gjort och ger historien en helhet och trovärdighet.

Sen är det förstås Miriams historia. Den är fruktansvärd, den är hemsk och den är gripande. Men det finns också något hoppfullt och starkt mitt i alltihopa. Berättelserna från Auschwitz och Ravensbrück är stundvis så outhärdliga och drabbar mig som läsare någonstans i magtrakten (vissa stycken, om Mengele och barnen, klarar jag inte ens att läsa). Samtidigt så är det fantastiskt hur det mitt i allt detta kan uppstå vänskap och att människor hjälper varandra.

Majgull Axelsson har en fingertoppskänsla i sitt sätt att beskriva beteenden och företeelser. Det svenska ”sättet” är beskrivet på ett mycket skickligt sätt. Det handlar om en outtalad önskan att kanske inte vilja veta allt. Även om man frågar (och ibland gör man inte ens det) så är det vissa saker man inte ska prata om, vissa saker som inte ”ska” nämnas, och det blir tydligt när någon ska lära sig det i vuxen ålder.

Den här boken väcker en hel del funderingar. Vad innebär det att ljuga om hela sin bakgrund? Förråder man sig själv och sin släkt då? Ska man alltid tala sanning? Blir man lyckligare om man gör det? Många tankar, inga svar. Det som drabbar en som läsare handlar också om hur det finns delar i vår svenska historia som alltför snabbt fallit i glömska, och hur vi gör om samma misstag om och om igen.

Språket i Jag heter inte Miriam är inte det som drabbar mig, knockar mig, men det förstärker mina känslor och gör historien levande. Berättelsen är så stark att boken kommer att leva kvar länge i mig. Majgull Axelsson tillhör fortfarande mina favoritförfattare och jag kommer definitivt att läsa mer av henne.

Omdöme: Stark berättelse om skam, skuld och en del av vår historia vi inte får glömma.
Betyg: 5

Några andra som bloggat om boken är och dagarna går, Bokstunder, Underbara böcker, Beroende av böcker och En bok om dagen

Boken finns att köpa på Adlibris och Bokus.
Förlag: Brombergs

Mitt exemplar är ett recensionsexemplar från förlaget. Tack för det!
Utläst 15 april 2014.