jerkaI veckans bokbloggsjerka så skriver Annika: Hur ser din syn på deckargenren ut och hur ställer du dig till dåligt korrekturlästa böcker? 

Det är alltid intressant med debatt och jag läste det inlägg som Annika hänvisar till och skrev faktiskt en lång kommentar. Den verkar inte ha publicerats dock, så jag vet inte vad som hände med den (kanske något problem med kommentarsfältet, ibland verkar det bli så på vissa sajter). Så jag får upprepa och utveckla mitt svar här istället.

Jag läser väldigt många deckare, och har så gjort sen innan tonåren. Deckare var bland de första vuxenböcker jag läste, t.ex. Agatha Christie. Och jag är ju inte precis ensam, det är bara att titta på topplistorna på vilka böcker som säljer. Som en del av er redan vet så är jag med i föreningen som årligen arrangerar Svenska Deckarfestivalen i Sundsvall och i de sammanhangen så blir det en hel del diskussioner kring deckargenren. Förutom författare så kommer man också i kontakt med folk som forskar i frågan, och det är intressant. Svenska deckare är ju en av våra största exporter numera som UD uppmärksammat, och Financial Times skriver om Scandinavian Crime.

Det som upprör mig mest kring deckargenren är att den har fått i mitt tycke ett oförtjänt dåligt rykte. Det är inte ”fint” att läsa deckare. Det är inget nytt fenomen, det har funnits sen deckarnas barndom. Jag är allergisk mot uttrycket ”dålig litteratur” som helhet, jag tror det motverkar läsintresse. Men det är en annan debatt.

För det första så är ”deckargenren” en ganska bred genre, och den har blivit allt bredare. Från de klassiska pusseldeckarna till de som mer skildrar olika samhällsfenomen och miljöer. Jag anser att man får med sig rätt mycket när man läser deckare, och rätt många olika synvinklar, även om de har det gemensamt att det är något form av ”mysterium”, frågetecken som ska rätas ut. Nog innehåller en del deckare klyschor, men det gör även böcker i andra genrer. Jag gillar den här mysteriebiten, men de deckare som är de största upplevelserna innehåller något som förstärker intrycket.

Som i alla genrer så finns det förstås inom deckargenren både bottennapp och höjdpunkter. Men de sämst korrekturlästa böckerna jag har läst den senaste tiden har varit i helt andra genrer! Annika undrar hur vi förhåller oss till dåligt korrekturlästa böcker. Där är jag förvånad över hur förlagen kan släppa igenom sådana, och främst tror jag det påverkar den författaren. Har jag läst en bok med dåligt språk, oavsett om det beror på korrekturläsning eller inte, så är jag mindre benägen att läsa något av den författaren igen. Jag låter det sällan gå ut över förlaget. Jag slutar heller inte med en hel genre pga detta.