Oscar är 90 år och har haft ett framgångsrikt yrkesliv som arkitekt. Nu bor han i ett boelochoscarhus som han själv varit med och renoverat från en anrik bank till bostadshus. En dag så kommer det en ny kvinna till huset. Hon heter Boel, är en 30-årig fd gallerist och ska flytta in i lägenheten under Oscar. Oscar är intresserad av att veta mer om sin nya granne men Boel verkar inte alls vilja ha kontakt med sina grannar. Men en vattenläcka i taket och ett felsänt brev gör att de ändå måste ta kontakt. Det visar sig få oväntad betydelse för deras liv.

Boel och Oscar av Josefine Sundström kom ut 2012. Josefine Sundström är en svensk krönikör, TV-programledare och författare som debuterade 2010 med boken Vinteräpplen. Boel och Oscar är hennes andra bok.

När jag läste Vinteräpplen förra året så blev jag positivt överraskad och bestämde mig för att jag definitivt ville läsa Boel och Oscar. I förberedelserna inför reaförkvällen i bokhandeln så fick jag möjlighet till det.

Det jag tycker mest om med Boel och Oscar är det fina tonläget boken igenom. Språket är milt och eftertänksamt. I en tid med många böcker där så mycket ska hända i böcker, där det ska vara dramatiskt så är det befriande med en historia som inte ta ut så stora svängar. Hon låter historien tala för sig själv.

En stor del av boken tas upp av frågeställningar kring ålderdom, sjukdom och död. Hur reagerar man som vän till någon som är döende? Personligen så känner jag att det blir lite för jobbigt för mig att så mycket som handlar om detta. Jag har svårt att läsa om döende och märker att jag skyndar förbi en del avsnitt. Och det vinner inte historien på.

Boel och Oscar är två intressanta karaktärer men helt inpå livet på dem kommer jag inte, trots att man som en läsare på ett skickligt sätt får veta mer och mer om deras bakgrund. Kanske det har med identifikation att göra, att jag inte riktigt kan identifiera mig med någon av dem. När boken är slut så är min känsla lite av ett ”jaha?”, samtidigt som den fina stämningen också kvarstår. Det är en kluven känsla.

Trots att Boel och Oscar är mycket annorlunda än Vinteräpplen i historien så finns det något som gör att jag man känner igen stilen. Två läsvärda böcker bägge två. Jag tycker mycket om Josefine Sundströms sätt att skriva och kommer definitivt att hålla utkik efter nästa bok av henne.

Omdöme: Finstämt och eftertänksamt om vänskap, sjukdom och död.
Betyg: 4-

Några andra som bloggat om boken är Tidningsida, Bloggbohemen, En bok om dagen, Enligt O, Flickvännerna och och dagarna går.

Boken finns att köpa på Adlibris och Bokus.

Mitt exemplar fick jag inför rean.

Annonser