ensmakebitSöndag och faktiskt vinter med gnistrande snö. Årets första arbetsvecka är slut, och idag ska också julen ut. Under tiden kan jag tänka tillbaka på en bra konsert med Stiftelsen igår.

Idag så är det En smakebit på søndag på bloggen. Inne hos Flukten fra virkeligheten hitttar ni smakbitar från böcker.

I högen av liggande recensionsexemplar (aka dåliga samveten) så har jag plockat Dosan – Helga Gregorius berättelse av Helena Sigander. Jag får erkänna att jag inte hade en aning att Helga Gregorius är en karaktär i Doktor Glas av Hjalmar Söderberg. Nu har jag inte läst Doktor Glas, så den kopplingen får jag klara mig utan helt enkelt.

Berättelsen handlar om unga Helga som pga olika omständigheter kommer att gifta sig med den äldre pastor Gregorius. Doktor Glas är bekant med pastorn och förekommer då och då, men fokus ligger (hittills) på den unga Helgas kval.

Smakbiten kommer från sid 101. Helga har en ihärdig hosta och har gått till Doktor Glas för att få hjälp.

”Mina föräldrar har gått bort”, säger jag avmätt, för doktorn har inte med det att dosan-helga-gregorius-berattelsegöra. ”Pastorn hjälper mig. Det är inte lätt att på egen hand ordna…”
”Jag beklagar sorgen”, avbryter doktorn bryskt och reser sig och går till en skänk där han har allsköns instrument. ”Då förstår jag hur hon fått pastor Gregorius i hälarna. Han luktar sig till ofärd. Mina dödssjuka patienter skrämmer han med Guds straff så snart han får tillfälle. Vilket elände att få Gregorius lede Gud på sängkanten när plågorna river i kroppen och man ska dö.”