ensmakebitPuh, det här blir en seg söndag. I natt blåste det med över 20 m/s och hela huset skakade. Gick ju inte att sova då. Städa står på schemat, och läsa tänkte jag också orka med.

På bloggen är det En smakebit på søndag  i regi av Flukten fra virkeligheten. Min smakbit kommer inte att bli särskilt originell är jag rädd, jag kan tänka mig att fler svenska bloggar har samma.

I fredags eftermiddag efter skolan så åkte jag och 13-åriga dottern ner på stan och hon inhandlade Nyckeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren, som kommit ut samma dag. Den sista och avslutande delen i Engelsforstrilogin. Vi kom hem kl 16 på fredagen, och kl 17 på lördagen hade hon läst ut den. Över 800 sidor!

Jag kommer inte att vara lika snabb men jag hann några sidor i går kväll. Den går helt enkelt före alla måsten vad gäller läsning. Det enda jag är orolig för är att den inte kommer att leva upp till mina förväntningar.

Smakbiten kommer från de första raderna i boken.nyckeln

Den bländande vitheten mattas av.
Ida blinkar till. Ser sig omkring.
Hon står inte längre i kyrkan. Hon står inte någonstans. En gråhet omger henne. Som en dimma, men ändå inte. Den är mer som ett ingenting.
Matilda står fortfarande bredvid henne i sin vita särk, håller hennes hand i sin. Hennes rödblonda hår, isblå ögon och fräknar står i skarp kontrast till allt det grå runt omkring dem. 
Ida försöker slita åt sig sin hand, men Matilda släpper den inte.