Theodor återvänder till Athen för att tillsammans med sin bror se till att deras fars enlangdagkropp flyttas från kyrkogården. Deras mamma har fått ett brev att pappan inte längre får plats, Kyrkogårdsförvaltningen vill att graven ska tömmas. De beger sig till kyrkogården, och medan de väntar på att dödgrävarna ska kunna göra sitt jobb så ger det sig av på en bilfärd. Theodor reser i minnet under den dagen i Athen, och väl tillbaka i Sverige så fortsätter han att fundera och reflektera över sin far. Fylld av vemod funderar han och minns sin egen tid i Grekland. Tre år senare beslutar han sig för att skriva ner sina tankar.

En lång dag i Athen av Theodor Kallifatides kom ut 1989. Som e-bok kom den 2012. Theodor Kallifatides är född i Grekland, och flyttade 1964 till Sverige. Han debuterade 1969 med diktsamlingen Minnet i exil: Dikter. Han har sedan dess gett ut drygt 30 böcker, mest romaner.

Det finns något i Theodor Kallifatides språk och sätt att skriva som talar till mig direkt. Han har en i mitt tycke fantastisk förmåga att genom sin berättarstil och sin användning av språket få fram stämningar och känslor. Han är helt enkelt en av mina favoritförfattare.

Mitt i flödet av recensionsexemplar och andra ”måsten” så kände jag plötsligt att jag ville läsa den här hyllvärmaren. Den flyttade hem till mig sommaren 2011 när jag fick den av min pappa, vid ett av de sista tillfällena vi träffades. Jag vet inte vad som fick behovet att uppstå just nu, men pappa fanns i mina tankar och på något sätt var det därför jag ville läsa den. Nu. Men efter några dagars letande så fick jag ge upp, mitt exemplar gick inte att hitta. Ledsen blev jag. Men genom att den fanns som ebok på elib så kunde jag i alla fall läsa den. Och letandet har jag inte gett upp. Idag, på pappas födelsedag 16 november så recenserar jag den här boken.

Min pappa finns i mina tankar hela tiden under läsandet, och i början av boken så stämmer allt så väl. Författaren funderar över sin relation till sin pappa, hur han var, vad som hände. Från detaljer, som när han tog den sista bilden av sin pappa, av hans åldrande händer, till de stora dragen. Jag dras in i berättelsen och bara älskar den.

Reflektionerna över hur det grekiska och det svenska krockar är klockrena. Han inser hur svensk han blivit när han sätter på sig säkerhetsbältet, inte tycker brodern ska köra när han druckit och framförallt när han saknar sina promenader i ett öde landskap, utan människor. Han lyckas både hylla det grekiska och det svenska.

Det är svårt att skriva något rättvisande om innehållet. Det är en tunn bok, men den är full av tankar och funderingar, som tar sin egen väg. Den rymmer mycket, men måste upplevas. Tyvärr så håller inte boken samma nivå hela vägen. Det blir mot slutet lite för mycket om grova sexuella skämt i ungdomen, för mycket om Theodors militärtjänstgöring, för mycket som inte förmår hålla mitt intresse. Annars hade den här boken varit en femma för mig.

Kommer jag att läsa mer om Kallifatides? Nå, jag tror inte jag ens behöver svara på den frågan, det har ni nog redan förstått.

Omdöme: Tänkvärt och vindlande om ett son-pappaförhållande och kulturkrockar
Betyg: 4+

Boken finns att köpa som e-bok på Adlibris och Bokus.

Mitt exemplar lånade jag från e-lib eftersom jag inte hittade mitt eget exemplar.