ensmakebitDen här veckan har varit uttröttande och det har varit många tidiga kvällar och tung sömn. Mycket jobb och för mycket trötthet innebär för lite lästid, det kan jag enkelt konstatera. Då är det skönt med en helg utan alltför mycket inbokat.

På bloggen är söndag = En smakebit på søndag som hålls ihop av den norska bloggen Flukten fra virkeligheten. Vi delar med oss av smakbitar från böcker och veckans bidrag finns här. I går började jag på en ny bok. På Svenska Deckarfestivalen i Sundsvall så var en av gästerna Carl-Johan Vallgren som trots att han skrivit många böcker, är debutant i deckargenren. Under pseudonymen Lucifer har han kommit ut med boken Skuggpojken. Jag kunde inte låta bli att inhandla ett ex som jag också fick signerat.

En sommardag 1970 försvinner 7-åriga Kristoffer spårlöst från en tunnelbanestation där han, hans pappa och hans lillebror befinner sig. Många år senare, 2012, försvinner hans lillebror Joel. Joels fru anlitar Danny Katz, som kände Joel från deras tid på försvarets tolkhögskola i ungdomen. Katz har sina problem, men går med på att hjälpa till att leta efter Joel.

Smakbiten kommer från sid 10:skuggpojken

”Snälla pappa, får jag gå med tanten?”
”Okej. Men håll henne i handen så att du inte trillar. Du ser hur trångt det är. Massor av folk överallt. Och så sätter du dig på bänken däruppe och väntar tills jag är där om en halv minut.”
”Jag sitter med honom tills ni är där”, sa kvinnan ömt. ”Kom nu unge man så går vi.”
Kristoffer log mot honom med sina mjölktandsgluggar. Kvinnan såg moderligt på honom. Han skulle aldrig glömma det. Vissa ögonblick, vissa bilder, skulle för alltid borra sig in i hans medvetande.