I närheten av en arkeologisk fyndighet i sumpmarkerna vid kusten i Norfolk hittas ben från ett barn. crossingplacesDCI Harry Nelson bestämmer sig för att han behöver experthjälp och kontaktar arkeologen Ruth Galloway på universitetet i närheten. Misstanken är att man kanske hittat flickan Lucy Downey som försvann spårlöst tio år tidigare. Harry Nelson har under alla dessa år fått ta emot underliga brev med syftningar på rituella offer och fullspäckade klassiska citat, från någon han tror är kidnapparen (mördaren?). Så försvinner en till liten flicka, och likheterna är så stora att man börjar misstänka att det är samma person som står bakom bägge försvinnandena. Den personen har också upptäckt att Ruth på något sätt är inblandad i utredningen och hon börjar känna sig hotad.

The Crossing Places av Elly Griffiths kom ut 2009. Den finns översatt till svenska, och då heter den Flickan under jorden. Det är den första i Elly Griffiths deckarserie om arkeologen Ruth Galloway och kommissarien Harry Nelson. I dagsläget finns det fem böcker i serien. Elly Griffiths är en pseudonym för Domenica de Rosa, en brittisk författare som debuterade 2004 med The Italian Quarter. Hon är bosatt i Rottingdean utanför Brighton med sin familj.

Elly Griffiths och framförallt Ruth Galloway förekommer ofta på de bokbloggar som jag läser och alltid i positiva sammanhang. Jag hade noterat The Crossing Places för min önskelista men så stod jag där i Akademibokhandeln i Stockholm och var urless på ”måsteläsandet” som hade fått följa med mig på fyradagarsresan. Och resten är historia som man brukar säga.

Mina förväntningar på den här boken var rätt stora men tyvärr så hamnade vi på fel fot från början. Det verkade lovande med en 40+ kvinnlig arkeolog som huvudperson men efter 30 sidor så var jag nästan redo att lägga ifrån mig boken. Varför? Jo, Ruths viktfixering. Hon väger enligt boken endast 75 kg (vilket innebär att om hon är 170 cm så har hon ett normalt BMI) men varken hon eller författaren kan sluta älta att hon väger för mycket. Om och om igen. När det dessutom kommer citat som det här så blev jag väldigt irriterad: Even the way she dresses – baggy clothes, trainers – seemed to be a way of saying that she doesn’t care what anyone thinks. She’s not going to tart herself up in skirts and high heels just to please men. Jag avskyr föreställningen att kvinnor klär upp sig, eller klär sig i kjol för att attrahera män! Gammaldags!

Gudskelov så var detta det enda som jag riktigt irriterade på mig i boken för det finns en hel del bra med den också. Förutom hennes totala viktfixering så gillar jag Ruth, hon är mänsklig och sympatisk. Och viktfixering är ju i dagens samhälle tyvärr också ”mänskligt”. Jag kan inte påstå att jag direkt gillar Harry, han är rätt fördomsfull t.ex., men det är ändå en person som tillför en dynamik i boken.

Jag gillar språket, det är lätt och flytande. Författaren är bra på att förmedla stämningar och miljöer. Man kan känna den kalla, dimmiga, fuktiga miljön och det brittiska känslan. Både Ruth och Harry blir snabbt som bekanta.

Det är mycket om arkeologi men det tillhör också något som jag tycker är riktigt intressant och det gör att jag kan hålla intresset uppe i de delarna (även om det stundvis är lite för detaljerat). Mysteriet och vad som hänt flickorna är inte så väldigt komplicerat i slutändan, även om författaren lyckas få till en del vändningar. Tyvärr (för min läsning) så visar sig min första gissning vara rätt så riktig, och jag brukar inte vara så bra på att gissa.

På totalen så tyckte jag ändå att det här var en tillräckligt bra bok för att jag ska ge Ruth och Elly åtminstone en chans till.

Kuriosa. Lite kul för mig visade det sig vara att författaren bor i Rottingdean, eftersom jag faktiskt varit där. Vi brukade gå dit från Brighton och äta/dricka världens bästa cream tea!

Omdöme: Brittisk spänning i fuktig miljö om mystik, arkeologi och ensamhet.
Betyg: 4-

Boken finns att köpa på Adlibris och Bokus.

Några andra som bloggat om boken är Flickan och böckerna, Annikas litteratur- och kulturblogg, med näsan i en bok,  Pocketblogg, malins bokblogg och Carolina läser.

Mitt exemplar var som sagt var nyinhandlat i Stockholm 🙂