toptentuesdayI veckans Top Ten Tuesday så sätter The Broke and the Bookish temat till: Top Ten Most Intimidating Books (might be intimated by size, content, that everyone else loves it but you are sure you won’t etc)

Inte helt lätt, kan inte påstå att jag brukar låta mig skrämmas/avskräckas av böcker, men jag gör ändå ett försök. Det finns några saker som avskräcker mig. Böcker som handlar om personer döende i cancer. Väldigt tjocka böcker i genrer som inte intresserar mig. Väldigt hypade böcker, för jag är rädd att bli besviken.

1. En ung kvinnas sista ord av Regine Stokke. Dök upp i min låda som recensionsexemplar. Regine var en ung kvinna som fick cancer och skrev om det i sin blogg. Jag kikade i den och insåg att den här kommer jag aldrig att läsa.

2. I kroppen min – resan mot livets slut och alltings början av Kristian Gidlund. Säkert en jättefin bok. För de som orkar läsa sånt. Jag gör det inte.

3. Bokklubben vid livets slut av Will Schwalbe. Dök också upp i brevlådan som recensionsexemplar men inte heller den orkar jag läsa.

4. Svärdet och spiran av Ken Follett. Historisk roman på över tusen sidor? Huh! Tur att maken fick mig att läsa den ändå!

5. Kampen om järntronen av George R R Martin. Rejält tjock bok i genren fantasy, kändes inte som min grej. Jag var väl inte frälst efteråt men nöjd med att ha läst den.

6. Brott och straff av Fjodor Dostojevski var obligatorisk läsning i gymnasiet. Kan inte påstå att jag jublade. Men sen låg jag ett helt jullov och läste och läste.

7. En man som heter Ove av Fredrik Backman. Hypad, omskriven och kunde omöjligt vara så bra. Men det var den. Och ännu bättre faktiskt.

8. Överenskommelser av Simona Ahrnstedt. Romance hade jag lämnat bakom mig, och hur hyllad den än var så kunde jag inte tro att jag skulle gilla den. Men det gjorde jag verkligen.

9. Hungerspelen av Suzanne Collins. Omskriven och hyllad. Själv var jag alls inte förtjust, men det känns som om jag var den enda som tyckte så. Typ.

10. Femtio nyanser av honom av E L James. Den här genren intresserar mig icke, och den här boken får symbolisera fler i samma genre.