ensmakebitVeckan var den första ”hela” efter några korta jobb/skolveckor och det känns rätt bra att den är över. Med helgen så kom också värmen så idag söndag ska vi njuta av den så mycket som möjligt. Den här veckan är ju Eurovisionvecka, och även om vi brukar se på det vanliga år också så har vi ägnat lite extra uppmärksamhet åt sändningarna från Malmö. Därför sitter vi uppe mitt i natten och det har blivit söndag! Grattis Danmark som hade en låt som fastnade, men min favorit var… Norge:-)

På bloggen innebär söndag förstås En smakebit på søndag som anordnas av bloggen Flukten fra virkeligheten. Veckans inlägg hittar ni här.

Jag fortsätter läsa så många som möjligt av de norska böckerna jag har i hyllan. Tidigare i veckan har jag läst ett recensionsexemplar av Jo Nesbøs Polis, och den var så uppslukande att jag inte visste vad jag skulle läsa sen. Ni vet, den där förvirringen som uppstår efter en riktigt bra bok? Men så bestämde jag mig för att plocka den här boken från min hylla: Charlotte Isabel Hansen av Tore Renberg. Den har filmatiserats som Jeg reiser alene och det är också den svenska titeln, Jag reser ensam.

Den handlar om Jarle Klepp som är 25 år gammal 1997. Han är student vid Universitetet i Bergen och spås en lysande framtid som akademiker. Han lever studentliv med dryck, kvinnor och studier. Men så en dag får han ett brev från polisen och hans liv ändras totalt.

Min smakbit kommer från sid 27:

Selvsagt reagerer man med undring når man får brev fra politietaten, og for Jarle, charlotte-isabel-hansensom alltid gikk omkring med en grunnleggende følelse av å ha gjort noe galt, eller en fæl forutdanelse av att han skulle komme til å gjøre noe galt, var det direkte skremmende å få et sånt brev. Det brant og stakk i fingrene da han så sit eget navn på ett brev med politietaten som avsender, og han løp opp trappene til leiligheten som om han hadde noen i hælene, låste seg inn og satte seg ved kjøkkenbordet, hvor han la brevet foran seg.