En lokalpolitiker får sin nya Porsche vandaliserad på ett mycket kreativt sätt, vilketdanspaglodandekol gör honom till åtlöje. Polisen saknar spår och snart får de annat att tänka på. Någon kastar in smällare i ett kök hos en gammal kvinna i Visby och huset brinner ner. Snart därefter så brinner det i ytterligare ett hus. Bägge gångerna verkar det som att en 11-årig pojke befunnit sig på plats strax innan branden börjat. Några av de som råkat illa ut tillhör samma vänskapskrets, där även en brandman, Björn, ingår. För kriminalinspektör Maria Wern så blir det extra komplicerat när hon ska utreda brotten tillsammans med sina kollegor, eftersom hon har ett hemligt förhållande med Björn.

Dans på glödande kol av Anna Jansson, som har recensionsdatum i dag 8 april 2013, är den fjortonde boken om kriminalinspektör Maria Wern. Anna Jansson debuterade som författare 2000 med den första boken om Maria Wern, Stum sitter guden. Hennes böcker har sålt i närmare 2 miljoner exemplar och är även filmatiserade. Anna Jansson skriver också barnböcker om Marias son Emil som detektiv.

Det här är en mycket lättläst deckare, liksom de flesta av Anna Janssons böcker. Faktum är att jag läste ut den på drygt en dag… Det är helt enkelt lättläst svensk underhållning. Är det då spännande? Tja, både ja och nja. Boken är klassiskt uppbyggd och man letar efter en skyldig, som det ska vara i en deckare. Och på så vis är det ganska spännande. Men det lägger också en stor vikt vid upplösningen, och inför den så blir det … nja.

Jämfört med de två senaste böckerna, Alkemins eviga eld och När skönheten kom till Bro så upplever jag att den här har relativt lite fakta. Anna Jansson har alltid ambitionen att delge sina läsare fakta om någon aktuell företeelse i samhället. Den här gången så får vi veta en del om läkemedelsindustrin, men det mesta av detta kommer mot slutet och då inte lika omfattande som vanligt, vilket gör att jag känner det som om det är mera ”inslängt”.

Det finns något med de här böckerna som gör att jag gör att jag fortsätter att vara nyfiken på Maria Wern trots att jag på sätt och vis irriterar mig en hel del på henne. Hennes förälskelse i Björn förstår jag mig inte på, och hon är inte samma engagerade mamma som i början av serierna. Barnen tar ovanligt lite plats i den här boken. Även de andra figurerna blir lite irriterande på något sätt. Men ändå vill jag veta mer. Och med det här slutet så måste man ju läsa nästa bok också…

Boken är ett recensionsexemplar från Norstedts.

Boken finns att köpa på Adlibris, Bokus och Bokia.

Omdöme: Lättläst gotländskt mysterium där det goda blir det onda
Betyg: 4-