Novellcirkeln går vidare och nu är det dags för novell nummer 4 i boken Vad vi pratarvadvipratarom om när vi pratar om Anne Frank av Nathan Englander.

Novellen heter Peep Show. Allen Fein, eller Ari Feinberg som han hette förut, är på väg hem. Hem till sin gravida, vackra, icke-judiska fru. Helt oplanerat så går han inte direkt hem utan går in på en klubb. En klubb där han betalar för en peep-show. Första gången luckan går upp så sitter där som väntat nakna kvinnor. Men andra gången den går upp så är det helt andra personer som sitter där. Personer som Allen Fein känner väl, personer som har starka åsikter om att Allen befinner sig just där.

Det här var några av mina ursprungliga tankar i novellcirkeln: Den här tyckte jag minst om av de fyra hittills, jag tycker inte alls den håller samma standard i knorr på slutet som jag förväntar mig av en novell som de andra tre. För mig handlar den om skuld. Konflikten mellan tron och religionen är intressant, hur utövarna av en religion kan förlora greppet om grunden för den gemensamma tron och värderingarna. Men mer än så känner jag inte inför den här novellen.

Det här är en skruvad och absurd novell och våra reaktioner i cirkeln skilde sig en del. En del tyckte den var humoristisk och småfnissade, andra tyckte den var svår att få grepp om. Den säger en del om hur Allen ska räddas tillbaka till tron, och hur de som är starkt troende försöker övertala honom. Ett nyckelcitat som flera plockade ut är ”Ni vill ha sanning och rättvisa, och att allt ska passa in i religionen. ”

De andra som deltar i novellcirkeln är:

och dagarna går
Erikas bokprat
Bibliotekskatten
Fru E:s böcker
Enochannanbok
Breakfast Book Club
Henrik Elstad
Min bokblogg
Cum libris non solus
Café de la Nouvelle