Silla bor med sin bror Reese och styvfarmor Judy i ett hus bredvid den gamla blodsmagikyrkogården i den lilla orten Yaleyah. Bara några månader tidigare har Silla hittat sina föräldrar döda när hon kom hem från skolan, och hon försöker fortfarande acceptera vad som hänt. Den allmänna teorin är att pappan dödat mamman och sen tagit självmord men Silla har svårt att tro på det. När hon börjar ana att pappan dolt en stor hemlighet, så kan hon inte låta bli att leta vidare. Tillsammans med sin bror och den nyinflyttade attraktiva grannkillen Nick så utforskar hon sina egna gränser, och upptäcker blodsmagi. Men hur långt är Silla och Nick villiga att gå egentligen?

Blodsmagi av Tessa Gratton kom ut 2013 på svenska, i original heter den Blood Magic och kom ut 2011. Den är den första delen i en planerad trilogi av fristående böcker, där del två heter The Blood Keeper. Tessa Gratton är en amerikansk författare som är född i Japan, men numera bor i Kansas. Hon har studerat genusvetenskap, och har alltid varit intresserad av magi.

Jag är registrerad på Booked men brukar sällan hinna klicka tillräckligt snabbt för att få läsa någon bok, men den här gången lyckades jag. Om någon för några år sedan hade sagt att jag skulle läsa en ungdomsbok med magi och en massa blod och faktiskt tycka att den var bra att jag nog mest himlat med ögonen och trott att personen var smått galen… Jag ser mig fortfarande inte som någon van fantasyläsare helt enkelt.

Boken då. Ja det är en herrans massa blod. Blod hit och dit, och även om jag inte direkt avskyr blod så blir det faktiskt lite väl mycket. Realism kanske inte är det man främst söker i en sån här bok, men så mycket blod som de tappar sig på så borde de må betydligt sämre än de gör (säger jag som en gång tappat 2,7 liter blod, och så dåligt har jag aldrig mått). Det blir nästan lite skrattretande tillslut.

Berättelsen blandas mellan nutid, där Silla och Nick omväxlande är berättare, och anteckningar (kursiverade stycken!) i en gammal dagbok. Dagboksstyckena störde mig i början, men mot slutet blev syftet helt klart.

Den stora kvaliteten i boken tycker jag är Sillas och Nicks relation. Den är riktigt bra beskriven, innehåller alla toppar och dalar som en riktig relation gör, attraktionen är otroligt bra beskriven, men också irritationen. Hela skolmiljön, klasskamraterna (som Eric och Wendy), familjerelationerna (som Nicks pappa och styvmor) känns trovärdiga och man får en känsla för personerna. Efter att ha läst ett antal böcker med magi, så är det här den typen jag bäst gillar, där det finns en ”riktig” värld som personerna lever i, där de andra inte alls ser magin eller i alla fall inte förstår den.

Det är spännande boken igenom, och inte förutsägbart, men ändå tappade jag intresset på slutet då allt bara blev för mycket när de ska besitta andra kroppar och det riktigt brakar loss. Slutet kändes helt enkelt som ett hastverk. Och vart tog tråden om Diakonen vägen? Eller missade jag någon ledtråd?

Ett extra plus till förlaget som gjort en riktigt snygg framsida och en pärm som känns som sammet!

Ett urval andra som bloggat om boken är: Schitzo-Cookies Bokblogg, Skuggornas bibliotek, C R M Nilsson, Carolina läser, Bibliotekskatten, minbokochjag, Tessans bokblogg, I bokens värld är allt möjligt, Andréa i boklandet och Boktycke.

Boken går att köpa på Adlibris, Bokus och Bokia.

Omdöme: Ungdomsbok med blod, ännu mera blod, magi och romantik i en sömnig amerikansk håla.
Betyg: 4 (ungdom)

Annonser