Tematrio – Dåligt – en smaksak

I veckans tematrio så skriver Lyran så här: I bokbloggosfären pågår en diskussion om bra och dålig litteratur. Johanna L på Bokhorainitierade debatten som senare följts upp av Enligt O och Litteraturkvalster. Läs och tyck till! Får, kan, bör man kategorisera? Och vem har i så fall rätt att uttala sig? I denna tematrio är det i alla fall meningen att ni ska berätta om litteratur ni tycker är dålig. Ge exempel och motivera varför. Och låt andra tycka annorlunda!

Jag har deltagit i debatten i den mån att jag kommenterat inlägg på diverse bloggar, men inget eget inlägg. Min första reaktion på den här Tematrion var att jag inte känner mig komfortabel med att säga att jag tycker något är dåligt. Men om någon frågar mig om tre böcker som inte passade min smak, ja då blir det en annan sak. Och det är väl Lyran egentligen gör?

Så här kommer tre böcker som inte passade min smak. Jag har flera exempel men både bok nummer 1 och 2 tvingade jag mig att läsa klart, och nummer 3 läste jag i alla fall 368 sidor av. Annars så är det ju så att böcker som verkligen verkligen inte passar min smak läser jag inte klart. Det är svårt att motivera kort, men om ni klickar på länkarna hittar ni hela inläggen om böckerna.

1. Simma i mörker av Kjell Eriksson var en biografi jag såg fram mot med glädje. Men den visade sig alls inte vara som jag trodde. Den var fyllt av personangrepp och förakt för andra människor. En bok som innehåller beskrivningar av verkliga personer av typen ”Idag är skitstöveln också professor, söderut som tur är, så jag slipper se fanskapet på stans gator.” är inte min grej.

2. Ugglemasken av Brigitte Gacha verkade väldigt lovande men den var heller inte min typ av bok. Boken är väldigt ordrik, man ser inte texten för alla ord och den är också flera genrer i ett. Ena stunden en erotisk novell, nästa stund en roman om en fysiker. Eller bägge två i ett. En citat även från den som var för mycket för mig: ”Han trycker min hand och effekten låter inte vänta på sig; vågor av välgörande strömmar genomkorsar hela min kropp. Är det inte likadant med elektromagnetism?”

3. Agaat av Marlene van Niekerk tillhör den här gruppen av böcker som hyllats på bloggar, och jag misstänker att den också platsar i kategorin ”bra” litteratur då den innehåller många lager. Jag såg fram mot den och jag ville så gärna tycka om den. Varför jag inte gjorde det? Ja, egentligen vet jag inte. Men så här skrev jag i mitt inlägg: Boken är väldigt ordrik, med många liknelser, och många ord som står för sig själv. Det är stundvis drömskt, stundvis mycket konkret om lantbruk. Det är en salig blandning. Det skulle kunna passa mig. Men det gör det inte. Jag kommer helt enkelt inte in i boken. Associationerna fungerar inte för mig, de skapar inte bilder, de blir bara ord på ord. Jag trampar runt i ord på ord. Lantbruksdelarna tråkar ut mig. De kursiverade styckena förstår jag inte alls.