Östra Samväldet många år efter slutet av Fjärde världskriget. Linh Cinder är Nya Beijings enda fullservicemekaniker. Ja, hon har faktiskt ryktet att cindervara Nya Beijings skickligaste mekaniker. Vad hennes kunder inte vet är att hon är cyborg. En dag så får Cinder oväntat besök i sitt stånd på marknaden där hon jobbar tillsammans med androiden Iko. Det är Prins Kai, kronprins av Östra samväldet, som kommer förklädd och ber henne reparera hans android Nainsi. Cinder adopterades som 11-åring av vetenskapsmannen Garan som var på en resa i Europa. När han dog så fick hans fru Adri vårdnaden om Cinder, som hon hatar och föraktar, liksom Iko. Sina egna två döttrar, Pearl och Peony, däremot får allt som de vill ha. Men det finns större hot. Hela världen har drabbats av en fruktansvärd pest, som läkarna förtvivlat söker bot mot. En av de som insjuknat är Kais far, kejsaren. Läkarna står maktlösa, och det enda sättet är att sätta de sjuka i karantän och bränna allt de rört vid. Ett annat hot är lunarerna som bor på månen, vars drottning Levana är den allra mest ondskefulla, och hon är ute efter att gifta sig med Prins Kai. Cinder dras snart in i kampen mot pesten på sätt hon aldrig kunnat ana, samtidigt som Prins Kais stora bal dit Levana ska komma närmar sig.

Cinder av Marissa Meyer är hennes debutroman från 2012. Det är den första delen av fyra i Månkrönikan. Den baseras löst på sagan om Askungen. De övriga tre delarna ska baseras på Rödluvan, Rapunsel och Snövit. Nästa del, Scarlet, ska komma ut i februrari 2013 (på Meyers hemsida finns en ”countdown”). Cress kommer 2014 och Winter 2015.

Den här boken fick vår 12-åriga dotter i julklapp och hon sträckläste den under juldagen, och den blev genast en av hennes favoritböcker. Det plus det jag läst på diverse bloggar gjorde mig nyfiken på boken även om jag inte var helt övertygad om att det skulle vara något för mig.

Cinder är en mycket spännande ungdomsbok, den har alla ingredienser som man kan begära, vilket gör det till en riktig bladvändare. Jag är helt fascinerad över hur författaren mycket skickligt använder sig av grundhistorien från Askungen men samtidigt lyckas göra det till en egen berättelse. Det är en saga, det är fantasy och det är spänning. Marissa Meyer har också transformerat Askungen från en tjej som bara trånar efter prinsen till en egensinnig, viljestark tjej som dessutom är en professionell yrkesutövare. Cinder känns modern, trots att hon är en cyborg. Det gillar jag!

Språket är stundvis lite banalt (den fällan faller tyvärr en del ungdomsboksförfattare i) men får godkänt. Det som jag gillar allra bäst är jargongen och humorn. Det finns en del formuleringar som får mig att småfnissa, t.ex. när androiden Iko beskriver hur hon känner sig när Prins Kai dyker upp: ”Prins Kai! Kolla mitt fläktsystem, jag tror jag håller på att bli överhettad.”. Dialogen mellan Kai och Cinder är också bra, och speglar en modern relation. Cinder är en ungdomsbok och på sätt och vis kan jag förstå att den är klassad så, men man ska inte glömma att den är en riktigt bra sådan.

Redan tidigt så förstår man vartåt det lutar men vägen dit är ändå spännande. Boken slutar med en cliffhanger förstås och både jag och dottern väntar med spänning på nästa del!

Ett urval andra som bloggat om boken är: Nilmas bokhylla, Helenas bokhylla, Beas bokhylla, Boktycke, och Fridsbokrecensioner.

Betyg: 4+ (ungdom)
Omdöme: Spännande Askungesaga om cyborgen Cinders kamp mot orättvisor