Lockfågeln av Henrik Brun

Den danske journalisten Ketil Brandt är på väg med tåg ner till Balkan för att vara med på några vänners bröllop. Från tåget ringer han sin vän dansken Michael Jensen, som bor i Ljubljana, och som han inte sett på länge, men ingen svarar. Nästa dag blir han uppringd av polisen. De har hittat Michael död, nedanför sin balkong. De behandlar det som självmord men undersöker också om det kan vara något annat. När Ketil kommer till Ljubljana så blir han förhörd av polisen och strax därefter så blir han kontaktad av den slovenska journalisten Ines Sivonik. Ganska snart så visar det sig att Michael förmodligen mördats, och Ketil lovar hans änka att ta reda på vem det är. Föga anar han då vad han och Ines tillsammans ska upptäcka och vilken fara de ska försätta sig i.

Lockfågeln är Henrik Bruns debutroman som kom ut på svenska 2013. Det är den första i en planerad trilogi om Ketil Brandt. På danska heter den Den danske lokkedue och kom ut 2011. Den andra boken i trilogin heter Den norske lakaj. Henrik Brun är journalist och arbetar som utrikesredaktör på en dansk tidning. Han har mottagit pris från EU-kommissionen för sin journalistik kring mänskliga rättigheter, demokrati och utveckling.

Redan före jul blev jag erbjuden av förlaget att läsa Lockfågeln, men jag var lite sen att nappa så läsningen blev inte av förrän helt nyligen. När jag började läsa så hade jag just innan kört fast i en komplicerad bok och längtade efter något enkelt och spännande. Då passade den här boken perfekt. Den första halvan av boken sträckläste jag i ett mycket högt tempo. Jag tyckte det var spännande och det var lättläst – precis vad jag behövde då.

Men någonstans halvvägs hände något och jag började plötsligt se alla upprepningarna och tolkningarna som görs åt läsaren. Samma sak sägs flera gånger meningarna efter varandra. Det är som om författaren vill försäkra sig om och om igen att läsaren verkligen förstått och det lämnar inget utrymme för egna tolkningar och egna bilder, det blir övertydligt. Det gör också att huvudpersonerna upprepar sig rätt mycket. Jag började irritera mig på Ketils dryghet och underskattande av Ines förmågor om och om igen. Deras konstanta behov av att förklara för varandra saker den andra vet blev konstlat. Ju längre jag kommer i boken desto mer irriterad blir jag på Ketils unkna kvinnosyn.

Det finns en god grund, ett bra tempo och spänning i boken. Trots min ökade irritation så var jag tillräckligt intresserad för att vara spänd på slutet. Miljön är för mig ovanlig och intressant och man märker att författaren besitter en kunskap om Balkan. Men det blir rätt översiktligt och förenklat som det ofta blir i thrillerformatet.

Jag skulle önska att språket hade stramats upp och inte innehöll så otroligt många förklaringar av vad man menar. Kommer jag att prova nästa del också? Ja, det är trots allt inte helt otroligt, bara jag är på rätt humör… För jag hoppas och tror att en del av problemen kan ha slipats bort i bok nummer två.

Andra som bloggat om boken är Annikas litteratur- och kulturblogg, Booze’n’Books, böcker-serier-film, Bokhyllan och Kulturbloggen.

Boken är ett recensionsexemplar från Massolit – tack för det!
Den finns att köpa på t.ex. Bokia, Bokus och Adlibris.

Omdöme: Dansk fartfylld thriller fylld av upprepningar som utspelar sig på Balkan
Betyg: 3+

PS. Mitt femhundrade inlägg på bloggen!

Annonser

Tag – Happy Bookaholic

Den här utmaningen har cirkulerat ett par dar bland bokbloggar och jag tyckte den passade en boknörd. Monika förbarmade sig över mig och taggade mig i efterhand:-)

1. Vad älskar du med att köpa nya böcker? 
Eh, alltså liksom allt? Känslan av att en ny upplevelse väntar runt hörnet, få bläddra försiktigt i dem, registrera dem, få öppna dem, prova på de första raderna och liksom känna den där kittlande känslan…

2. Hur ofta köper du nya böcker?
Alldeles för ofta om du frågar min familj. Faktum är att köpandet minskat något eftersom jag fått en hel del recensionsexemplar, presenter och fått låna bra böcker. Men utslaget på hela året är det nog ett par i månaden.

3. Fysisk bokaffär eller bokhandlar online – vad föredrar du?
Jag kan inte motstå den fysiska bokhandeln, det blir en helhetsupplevelse. Och för att få ha kvar den fysiska bokhandeln och ett utbud där så handlar jag också där.

4. Har du någon favoritbokaffär? 
Flera stycken. Här i Sundsvall är det Bokia, där jag får den där extra hjälpen och inspirationen. Åker jag söderöver så missar jag sällan ett besök i English Bookshop i Uppsala eller Science Fictionbokhandeln i Stockholm (även om den sistnämnda mest är för att köpa presenter till resten av familjen…).

5. Brukar du förbeställa böcker? 
Någon enstaka gång har jag gjort det, men det är länge sen nu. Fast recensionsexemplar har jag fått ok för i förväg vid några tillfällen.

6. Har du en månadsbudget för bokinköp, som du inte får överskrida?
Nej, om det behövs så är det andra saker jag får dra ner på.

7. Bokköpsstopp – är det något för dig? 
För min bokhylla – ja. För mig – nej.

8. Hur stor är din bokönskelista? 
Jag har en officiell som jag delar med resten av familjen, det är en handfull på den just nu. Sen har jag en lista med böcker jag ska kolla upp, låna, införskaffa eller önska. Det är ett 70-tal böcker på den, men alla har jag inte kollat närmare på.

9. Vilka tre böcker(från din önskelista eller förbeställningslista) vill du äga NU?
Rubbernecker av Belinda Bauer
Blodtåke av Thomas Enger
Alting har sin pris av Lotte och Søren Hammer

10. Vem taggar du?
Hojta till i kommentarsfältet så taggar jag dig!

Efter 368 sidor gav jag upp

En mycket omskriven bok på bloggar förra året var Marlene van Niekerks Agaat. Den handlar om relationen mellan Milla och Agaat, men den handlar främst om Sydafrika och apartheid. Milla de Wet ligger 1996 på sin dödsbädd, förlamad i ALS, och sköts i hemmet av sin tjänsteflicka Agaat. De har en lång och komplicerad relation, ett ömsesidigt beroende som de egentligen inte vill erkänna. Vi får ta del av Millas tankar och hennes dagboksanteckningar från långt tidigare, om Agaat, om Millas man Jak och hennes son Jakkie. Och relationen mellan Agaat och Jackie. Mer om innehållet kan ni läsa här.

Efter att ha läst om boken så blev jag mycket nyfiken och satte upp den på min lista över böcker jag ville läsa. När den kom med i vår Bokcirkel på jobbet så blev jag riktigt glad och så fort jag hittade den i hyllan så tog jag den.

Boken är skriven ur Millas perspektiv, men varje kapitel är uppdelat i fyra ”berättarröster”. Det är Milla i slutet av sitt liv, när hon ligger förlamad i ALS. Det är berättelsen om Milla och Aagat berättad i tredje person. Det är Millas dagboksanteckningar, med början på 50-talet. Och så är det en fjärde, som jag tror är Milla när hon får diagnosen. De är skrivna på mycket olika sätt språkligt.

Boken är väldigt ordrik, med många liknelser, och många ord som står för sig själv. Det är stundvis drömskt, stundvis mycket konkret om lantbruk. Det är en salig blandning. Det skulle kunna passa mig. Men det gör det inte. Jag kommer helt enkelt inte in i boken. Associationerna fungerar inte för mig, de skapar inte bilder, de blir bara ord på ord. Jag trampar runt i ord på ord. Lantbruksdelarna tråkar ut mig. De kursiverade styckena förstår jag inte alls.

Historien om Milla och Aagat intresserar, och blir i sig en berättelse om apartheid av en sort jag inte läst tidigare. För mig framgår den bäst i styckena som är skrivna i tredje person. Men det räcker inte.

Så jag läste och läste. Vissa stycken så drogs jag in i deras historia, men långa bitar märkte jag att jag slarvläste, och läste okoncentrerat, för det blev bara ord. Efter fem dagars läsning och 368 sidor så insåg jag att jag bara hunnit drygt halvvägs och gav upp. Det här var inte min typ av bok. Tyvärr. Och ännu mer frustrerande är att jag inte förstår varför. ”Alla” verkar ju tycka den är bra? Inser också att jag verkligen hatar att ge upp böcker. Men jag orkade inte kämpa längre.

Andra som läst och tyckt om boken är Lyrans Noblesser, Bokmania, och dagarna går, Sagas bibliotek och Fabulerat.

Torka aldrig tårar utan handskar 2. Sjukdomen av Jonas Gardell

Stockholm. Sent 80-tal. Benjamin och Rasmus har träffats hemma hos Paul. De blir kära och flyttar ihop. Men att berätta för sina föräldrar visar sig inte vara helt lätt. Kanske föräldrarna inte kommer att förstå? Som tur var har de ju den andra familjen, gänget. Det är ”fjollan” Paul, navet i deras grupp, som alltid välkomnar alla. Det är Reine, som vuxit upp med sin mamma och styvfar på en ö i karga Bohuslän. Det är Lars-Åke och Seppo, som är ett par. Och så är det Bengt, den unga skådespelaren, som gör succé under sin teaterutbildning och spås en fantastisk framtid. Men mitt ibland dem finns också det onämnbara. Sjukdomen.

Torka aldrig tårar utan handskar 2. Sjukdomen av Jonas Gardell är andra delen i trilogin Torka aldrig tårar utan handskar, och den har recensionsdatum idag, 28 januari 2013. Den första delen Torka aldrig tårar utan handskar 1. Kärleken kom ut 2012 och den tredje delen Torka aldrig tårar utan handskar 3. Döden kommer hösten 2013. Den har blivit mycket hyllad och omskriven, och är redan filmatiserad. Den är baserad på det som hände författaren och hans vänner under 80-talet. Jonas Gardell är svensk författare, komiker och dramatiker.

Jag läste del 1 förra året och tyckte mycket om den, så givetvis såg jag fram mot del 2. Med viss oro, det är aldrig enkelt att se fram mot en bok, då det skapar förväntningar.

Torka aldrig tårar utan handskar 2. Sjukdomen är en hjärtslitande berättelse om vänskap och kärlek, men det är också vår egen svenska samtidshistoria. Boken är både finstämd och bestämd. Historien mellan Rasmus och Benjamin fortsätter att beröra, men ännu mer tycker jag om beskrivningen av den starka vänskapen mellan dem och deras vänner. En vänskap som utsätts för hårda prov, för trots att de är nära vänner så vill de som blir sjuka inte avslöja det. Ännu jobbigare är det för deras föräldrar att hantera det hela. Först måste de acceptera sina barns homosexualitet, och sedan måste de förstå att deras barn ska dö. Det sistnämnda är något som ingen förälder borde behöva uppleva. Faktum är att föräldrarnas reaktioner är så realistiska att det gör ont i mig.

Liksom i del 1 så blandas fakta med fiktion. Faktastyckena ger mig rysningar. Igen slås jag av att jag var där men ändå inte där. Hur kan man komma ihåg utan att komma ihåg? Hur kan man ha levt i Sverige just då utan att se och utan att förstå? Vad är det som sker just nu som vi inte ser och inte förstår? Jag var i samma ålder som Benjamin och Rasmus, men ändå levde jag i en helt annan värld.

Den enda svagheten i boken är för mig att det stundvis blir lite väl mycket utläggningar om kristendomen. Det blir för detaljerat på ett sätt som för mig inte för historien framåt, det blir mer som en av Gardells monologer, och där tappar jag fokus.

Det här är en bok som man borde läsa långsamt och tänka efter. Men det blir ändå sträckläsning. Trilogin borde vara obligatorisk läsning för både ungdomar i skolan och för oss vuxna som var där när det hände. Troligt är att detta blir en svensk klassiker. Men först ser vi fram mot del 3.

Andra som bloggat om boken är: Romeo and Juliet, Books on my mind, Bokbrus och Jenniesboklista. Idag, på recensionsdatum, lär det dyka upp ännu fler!

Boken är ett recensionsexemplar från Norstedts. Tack för det!
Den går t.ex. att köpa på Bokia, Adlibris och Bokus.

Omdöme: Känslomässigt starkt och lärorikt om aids intåg i Sverige – en berättelse om de som verkligen upplevde det.
Betyg: 4+

En smakebit på søndag – Lockfågeln

Söndag igen. Veckorna går verkligen fort. I dag ska vi se om vi kan röra lite på oss, simning och kanske en vacker vinterpromenad. Och så den underbara städningen förstås.

På bloggen hänger jag med Flukten fra virkeligheten på En smakebit på søndag. Vi delar med oss av små stycken från det vi läser. Reglerna och veckans inlägg hittar ni här. Häng på vetja!

Min smakbit den här veckan kommer från den danska deckaren Lockfågeln av Henrik Brun. Jag har fått den som recensionsexemplar från förlaget Massolit så smakbiten är på svenska.

Så här står det i början på baksidan av boken:
”På genomresa i Slovenien får den danske journalisten Ketil Brandt ett oväntat samtal från polisen i Ljubljana. Michael Jensen, en gammal vän från hans tid som krigsreporter på Balkan, har hittats mördad. Polisen ber Ketil stanna i staden och hjälpa till med utredningen, och mot bättre vetande tackar han ja.”
Henrik Brun är en dansk journalist som är känd för sina undersökande reportage kring människohandel.

Jag har valt en smakbit från sidan 79, när Ketil träffar Michaels änka Zdenka för första gången efter Michaels död.

”Ketil, kan du hjälpa mig med en sak?”
”Ja, visst.”
”Kan du tänka dig att tala med Vanja? I dag? Försöka få henne att förstå varför jag sa det. Att det inte betyder någonting…”
”Självklart. Jag åker dit.”
Plötsligt insåg Ketil att han inte bara skulle sträcka ut en hjälpande hand. Han skulle också lägga all sin energi på att lösa mysteriet.
”Och jag ska ta reda på vem som gjorde det”, fortsatte han.
Fast han visste att det var ett meningslöst löfte som Zdenka ändå inte kunde ta till sig mitt i sorgen.

Honour av Elif Shafak

Pembe växer upp i Turkiet med sin tvillingsyster Jamila och sex äldre systrar. Tillsammans med sin make Adem flyttar hon 1970 till London, medan Jamila blir kvar. Med på färden är Pembes och Adems äldsta son Iskender och hans yngre syster Esma. Iskender, som är äldst, minns en hel del från sin tidiga barndom i Turkiet, och omställningen blir stor. Esma trivs bättre, men har en stark lojalitet med sin familj. Väl i England så föds den yngsta brodern, Yunus, en blyg och försiktig pojke. I London finns också en Adems bröder, Tariq, med sin familj. Allt eftersom blir det tydligt att omställningen påverkat familjen. Framförallt är det kulturkrocken, och alla traditioner som de bär med sig, och alla krav de ställer på sig själva som blir för tunga. Och en dag i december 1978 så faller allt samman – inget blir sig längre likt för familjen Toprak.

Honour av Elif Shafak kom ut 2012 på engelska (översatt av henne själv) och det är hennes åttonde roman. På turkiska heter den Iskender och kom ut 2011. Elif Shafak är en turkisk författare som har översatts till mer än trettio språk och har vunnit diverse internationella litterära priser. För en skandinavisk publik blev hon känd genom The bastard of Istanbul som kom ut 2006. Honour finns översatt till svenska, och heter då Heder.

Bastarden av Istanbul läste jag 2011 och den blev då en av mina favoritböcker. Så när jag vid ett besök i Istanbul i juli 2012 hittade den här boken så slog jag genast till. När jag efter ett halvår fortfarande inte läst den så fick den komma med på min lista över Hyllvärmare som jag ska läsa. Som tur var!

Honour är en bok av den sorten som har allt som jag vill ha i en bok för att jag ska fängslas av den. Språket är lätt (utan att vara banalt) och flytande, och det griper tag i mig. Historien som sakta träder fram är mycket spännande men den innehåller också intressanta kulturella och samhälleliga observationer. Från bokens titel framgår att ett tema är hedersbegreppet, men egentligen så innehåller den mer än så. Jag tycker jag lär mig en hel del, och får en större förståelse för komplexiteten i heder.

Boken är uppbyggd så att man omväxlande får veta vad som hände på 50- och 60-talet i Turkiet, vad som under 1977 och 1978 ledde fram till den fruktansvärda händelsen, och efterspelet 1992. Det här är ett grepp som inte alla bemästrar, men jag tycker Shafak ror det i land. Historien hänger ihop, och man får olika vinklingar på samma händelser, eller effekten av samma händelse. Dessutom klarar hon av att ha olika berättarröster, man får ”höra” alla personer i familjen Toprak, och det blir verkligen olika röster. Trots att man tidigt i boken på sätt och vis får reda på vad som hänt, så är det inte förrän boken är utläst som jag tycker jag ser hela historien.

Det är svårt att skriva mer utan att avslöja vad som händer. Så jag återupprepar mig. Det här är en spännande och välskriven bok som jag gärna rekommenderar. Redan efter ett par sidor förstod jag att det här var min typ av bok, och jag sträckläste den. Även efteråt lever familjen Toprak kvar hos mig.

Den svenska utgåvan har recenserats av SvD, GP och Litteraturmagazinet. Den finns t.ex. att köpa på Bokia, Adlibris och Bokus.
Den engelska finns att köpa t.ex. på Bokia, Adlibris och Bokus.

Betyg: 5
Omdöme: Spännande och välskrivet om en turkisk familj i England med fokus på kulturkrockar och hedersbegreppet.

Så här såg det hemliga bokpaketet ut

Nu har vinsten kommit fram till vinnaren, Books ABC, och vad hon tyckte kan ni läsa här.

Så här såg innehållet ut:

Små solfåglar långt borta av Christine Watson. Utspelar sig i Nigeria. Vad jag tyckte kan ni läsa här.

Magikerna av Lev Grossman. En helt ny fantasybok. Vad jag tyckte kan ni läsa här.

Söta fredag av Ia Genberg. Har jag inte läst men förlagets beskrivning hittar ni här.

La också med ett nummer av Books and dreams.

Tack igen Bokia Sundsvall för sponsringen!

Det ligger tre böcker till här hemma som jag tänker lotta ut vid tillfälle. Inte samma, utan helt andra!

Bokbloggsjerka 25-28 januari: Ärlighet varar längst?

Äntligen fredag. Äntligen ledig. Äntligen bokbloggsjerka. I dag så frågar Annika:

 Är du 100% ärlig i dina recensioner/omdömen?

Ja, i den bemärkelsen att jag inte ljuger i mina recensioner. Jag skriver inte att jag gillar en bok om jag inte gör det, oavsett hur hyllad den är på andra ställen. Skriver jag positivt om en bok, ja då är jag verkligen positiv.

Däremot så väljer jag mina ord. Jag skriver inte ”den här boken är skitdålig” utan försöker uttrycka varför den boken inte tilltalar mig. En recension är aldrig objektiv och jag tycker det är viktigt att det framgår att det är min personliga åsikt jag uttrycker, och ingen generell sanning.

Böcker NI ser fram mot att läsa!

I samband med min födelsedagstävling så frågade jag er vad ni såg fram mot att läsa under 2013. Här kommer era tips:

Malin:
Grattis! Jag vill gärna vara med!
2013 ser jag fram emot att få läsa ”Någon gång ska vi berätta allt för varandra” av Daniela Krien, det känns som om att den har en hel del potential och jag blir så nyfiken när jag läser beskrivningen.
Min kommentar: Kul med nya tips. En länk till förlagets beskrivning av boken hittar man här. Jag tycker definitivt den låter intressant och noterar den på min läslista.

Carro;
jag vill vara med och tävla! Jag ser mest fram emot att läsa Jonas Gardell – Torka aldrig tårar utan handskar del 2!
Jag har i princip väntat på den sedan jag läste ut den första och nu är den äntligen här! Rekommenderar den boken till alla och gav bort den i julklapp till min mamma, alltså den första delen. Bästa boken 2012. Uppföljaren kanske blir bästa 2013? Återstår att se 

Min kommentar: Den såg jag också fram mot, och nu har jag läst den. Recension kommer snart. Nu är det vara att se fram mot del 3…

C.R.M. Nilsson
Grattis till två år!
Jag är gärna med och deltar. Den bok som jag ser mest fram emot att läsa är Requiem av Maggie Stiefvater, som är den tredje och avslutande delen i Books of Faerie. Det är en ganska stora klyfta i kvalité mellan första och andra boken, men jag tror att tredje kan vara minst lika bra som tvåan. Om inte bättre. Så jag har ganska stora förhoppningar på den.
Min kommentar: Mer om Stiefwaters böcker kan man läsa just på C.R.M. Nilssons blogg. Själv har jag bara läst Feber och det var en trevlig överraskning.

Bokmal73:
Grattis Lotten! Jag är gärna med i din tävling. Under 2013 vill jag fortsätta med Knausgårds Min kamp och på tur står Min kamp 3. Jag gillade både min kamp 1 och 2 väldigt mycket. Jag har skrivit om din tävling på min blogg och inlägget ligger här http://bokmal73.wordpress.com/2013/01/08/1431/
Min kommentar: Jag har inte vågat mig på Knausgårds böcker än, det verkar vara böcker som man antingen älskar eller hatar? Nåja, de är definitivt omskrivna!

violen:
Grattis Lotten! Här har jag skrivit om den bok jag helst vill läsahttp://violensboksida.bloggplatsen.se/2013/01/08/9280360-lottens-bokblogg-fyller-tva/.
Det är Människans hjärta av JÓN KALMAN STEFÁNSSON.
Jag har läst de tidigare böckerna av författaren, de två första i trilogin om pojken. Enastående!
Så det är inte konstigt att jag vill läsa även den sista delen.
Jag litar på att vinsten är bra eftersom Bokia Sundsvall är inblandad! Så jag vill såklart vinna.
Min kommentar: En okänd författare till mig. En beskrivning av boken hittade jag här. Har läst väldigt få böcker från Island, och kanske den här trilogin skulle råda bot på det?

Irene:
Jag är gärna med och tävlar.
Jag vill läsa Himlens Fånge av Carlos Ruiz Zafón. Älskade Vindens skugga.
Min kommentar: Har inte läst något av honom, men just The prisoner of heaven står oläst här i hyllan. Här kan man läsa om honom.

Books ABC
Lila Hibiskus ser jag fram emot att läsa! Den står redan hemma…  Hade en längre utläggning här:
http://booksabc.com/2013/01/09/jag-kan-knappt-barga-mig/

Min kommentar: Grattis till vinsten igen! Ser på din blogg att du redan läst och recenserat den. Jag läste En halv gul sol i somras, kanske det är dags för en till av samma författare.

och dagarna går:
Grattis till din fina blogg. Jag ser mycket fram emot att läsa Delphine de Vigans nya Ingenting kan hindra vatten. http://sekwa.se/katalog-varens-bocker-2013/ Jag avstår att tävla men önskar dig ett stort grattis och en god fortsättning!
Min kommentar: Sekwas böcker är alltid lockande, och den skulle nog passa bra i min påbörjade samling av franska böcker…

Vargnatts bokhylla:
Grattis!  Jag är med och tävlar  . Jag ser fram emot att få läsa Fredrik Backmans två böcker, En man som heter Ove och Saker min son behöver veta om världen. Jag har följt Backmans blogg ett bra tag och gillar den verkligen, så det ska bli spännande att få läsa böcker av honom.
Här är ett inlägg om tävlingen på min blogg;
http://vargnattsbokhylla.blogspot.se/2013/01/tavling-inne-hos-lottens-bokblogg.html
Min kommentar: Helt oväntat så blev En man som heter Ove Årets bästa bok för mig 2012. Det vore onekligen lockande att även läsa den andra! Hoppas du kommer att gilla dem.

Anna:
Spännande med ett hemligt bokpaket, hoppas man får se sen vad vinnare vann för någonting  Jag är så klart med och tävlar.
Jag ser framemot att läsa någon av deckarna som Ninni Schulman har skrivit för det
hon är en ny författare för mig och böckerna ligger verkligen och ropar på mig 

Här har jag skrivit om tävlingen: http://bokraden.blogspot.se/2013/01/tavlingar-igen.html

Min kommentar: Hoppas du kommer att gilla böckerna! Jag har bara läst Flickan med snö i håret och vad jag tyckte jag du läsa här.

Anna Granström:
Åh, jag vill vara med!
Ser mest fram emot att läsa Eld (del två av Engelforsserien). Jag lägger in länk till tävlingen på FB på sidan Halva min Måne där du kan se den!
Hoppas på tur…
Min kommentar: Tänk att du har den kvar att läsa. Blir nästan lite avundsjuk;-)

Bokdamen:
Hej och Grattis! Kul med hemligt bokpaket. Jag är gärna med och tävlar.
Jag vill läsa När duvorna försvann av Sofi Oksanen. Utrensning är en av mina favoritböcker och det ska bli spännande att se hur Oksanen går vidare i sitt författarskap.
Här skriver jag om tävlingen: http://bokdamenblog.wordpress.com/2013/01/10/boktavling-jag-inte-kunde-motsta/
Min kommentar: Jag läste Utrensning förra året och tyckte förvånansvärt mycket om den. Kanske dags att prova När duvorna försvann…

Dola:
Jättekul med en tävling! 

Jag ser mest framemot Hemlös av Gail Carriger!
Kan knappt bärga mig innan jag får slukas upp av spänningen och humorn.
Min kommentar: Det här verkar vara en ganska populär bok bland bloggare. En beskrivning hittade jag här. Spänning och humor låter som en bra kombination!

Marie:
Jag vill gärna vara med och tävla! 

Under 2013 ser jag mest fram emot att få läsa Doktor Glas av Hjalmar Söderberg.
Den har stått i min hylla jättelänge och nu är det dags! 

Min kommentar: Det är ju verkligen en klassiker som man lätt glömmer bort. Hoppas du gillar den!

Helena Milton:
Grattis till bloggfödelsedagen. Jag tävlar gärna och jag ser fram emot att läsa Niceville. Den står här hemma i bokhyllan och väntar, sedan den inköptes på Bokmässan 2012.
Min kommentar: Ja, det är en intressant bok! Filmen var också bra.

lasaochlyssna:
Grattis på födelsedagen! Jag vill gärna vara med och tävla! Ser fram enormt mycket mot att få läsa nyaste Jussi Adler-Olsen, Marcoeffekten. Kommer i vår så det är inte så länge kvar av väntan!
http://lasaochlyssna.wordpress.com/2013/01/13/fodelsedagstavling/

Min kommentar: Jag har läst två av hans böcker och det var bra deckare. Men naturligtvis borde jag läsa de andra två som kommer innan först…

Monika
Grattis till både dig och bloggen! Naturligtvis vill jag vara med och tävla 
Jag ser nog mest fram emot att läsa Det hemliga manifestet av Tom Rob Smith, eftersom hans förra bok var den enda fullpoängaren under 2012. Här har jag skrivit om tävlingen http://bokslut.blogspot.se/2013/01/utlottningar.html

Min kommentar: Child 44 fick jag i julklapp och gillar jag den så blir det nog så att jag läser den här också…

Pernilla J:
Jag ser fram emot att läsa Gardells Torka aldrig tårar… del 1 och 2, detta efter att enbart ha läst positiva recensioner.
Min kommentar: Jag instämde i de positiva kommentarerna för del 1. Recension på del 2 kommer nästa vecka. God läsning!

Grävling:
Jag vill gärna vara med i tävlingen. Jag ser fram emot att läsa Tomas Bannerheds ”Korparna”, delvis för att det är en bok som det känns som att man redan borde ha läst, men huvudsakligen för att jag är på ett så abstrakt sätt intresserad av fåglar och deras symbolik.
(Jag nämner tävlingen på min blogg också.)
Min kommentar: Jag har varit nyfiken på den boken ett längre tag och i helgen blev den min. Tio kronor var liksom inget att tjafsa om…

Rebecca A:
Grattis till bloggen! Och grattis i förskott till dig! 

Den boken som jag mest ser fram emot att läsa är City of Ashes, bok två i the mortal instruments serien. Jag älskade verkligen första boken och kan knappt vänta på att få läsa nästa!
Här har jag tipsat om din tävling: http://booktwin.blogspot.se/2013/01/tavling-pa-lottens-bokblogg.html

Min kommentar: Många bloggar som nämner den serien. Visst ska den bli TV-serie? Beskrivning hittade jag här.

Magdalena Frid:
Grattis är gärna med och tävla! Jag ser fram emot cassandra clares böcker. Den första kommer på svenska till sommaren. Ska bli jättekul att läsa!
Min kommentar: Som sagt var, det är en populär serie! Mer om författaren kan man läsa här.

bloggbohemen:
Grattis! Jag deltar gärna i tävlingen. Den bok jag ser mest fram emot är Godnattsagor för barn som dricker av Marjaneh Bakhtiari. Har tyckt så otroligt mycket om hennes två andra böcker och jag hoppas på ännu en fullträff. Jag har tipsat om din tävling här: http://bloggbohemen.blogspot.se/2013/01/fodelsedagstavling-hos-lotten.html
Min kommentar: Hittar en beskrivning här och inser att den boken nog skulle passa in i min ambition att läsa fler böcker som utspelar sig i Asien!

Moment 22 av Joseph Heller

En amerikansk bombplansdivision befinner sig under andra världskriget på en ö i Medelhavet. Därifrån gör de bombraider på utvalda mål. När piloterna gjort tillräckligt många flygningar så ska de få återvända hem. Problemet är att Översten hela tiden höjer gränsen för vad ”tillräckligt många” är. Så fort någon nått upp till gränsen så visar det sig att det finns en ny gräns, vilket skapar förtvivlan bland manskapet. De försöker istället underhålla sig bäst de kan, med kärleksaffärer, vilda utflykter till Rom, svartabörsaffärer över hela Europa och slagsmål. Om någon, som t.ex. kapten Yossarian, skulle komma på ett sätt att ändå få slippa kriget, ja då kan ledningen alltid tillämpa Moment 22.

Moment 22 (Catch 22) av Joseph Heller kom ut 1961. Den är en satirisk antikrigsroman och har med tiden blivit en klassiker. Den har sålt i över 20 miljoner exemplar. ”Moment 22” används som ett begrepp. Joseph Heller var en amerikansk författare med rysk-judiska föräldrar.

Moment 22 är en klassiker som jag inte hade läst, och i januari blev det mitt val i Makeutmaningen. Om jag ska vara helt ärlig så tror jag inte att jag hade slutfört den om den inte ingått i en utmaning. Men på sätt och vis är jag nöjd att ha läst den.

Boken har ett mycket speciellt språk, väldigt intensivt, och meningarna kräver ibland både en och två omläsningar. Författaren har också ett speciellt sätt att återkomma till historien, den berättas inte kronologiskt utan här och där får man små bitar av en historia. Det gjorde att det tog väldigt lång tid för mig att komma in i boken (och kanske hade jag i vanliga fall t.o.m. gett upp). Men sen efterhand hittade jag rytmen och även styckena som jag tyckte var bra. Alla småhistorier var ändå svårt att helt hålla reda på.

Men det som jag hade allra svårast för var nog inte skrivsättet och det invecklade historiebyggandet utan kvinnosynen. Utöver en mycket gammal kvinna och en mycket ung flicka så beskrivs alla kvinnor i boken utifrån sina fysiska attribut, och i stort sett varje gång en kvinna förekommer i boken så handlar det om sex och hon är ett sexobjekt. Man kan hävda att det är realistiskt i en krigssituation, men jag tyckte det var oerhört störande.

Boken är satirisk och mycket kritisk mot både fenomenet krig och mot hur man trots (eller tack vare?) en fullständig inkompetens kan nå maktpositioner. Det sistnämnda är ju inte specifikt för krig och ganska underhållande. Just den satiriska biten uppskattade jag, och efterhand ibland också stilen (fast det tog tid). Det här är också en bok som växer efter att man läst den. Efter att jag läst ut den kommer jag ihåg ovanligt mycket och återkommer ofta i tankarna till Yossarian, fältprästen, Major Major och de andra.

Om ni vill läsa vad Moment 22 kan vara så kika på ett citat här.

Läs också vad DN tycker.

Betyg: 3
Omdöme: Invecklad satir med gammaldags kvinnosyn över krigets meningslöshet och människors brister.

Boken finns t.ex. på Bokia, Adlibris och Bokus.