Dark Places av Gillian Flynn

När Libby Day var sju år så mördades hennes mamma Patty och hennes två systrar Michelle och Debby brutalt i vad som blev känt som ”Farmhouse Satan Sacrifices”. Hennes äldre bror Ben fälldes för morden, och Libby vittnade mot honom. Det har nu gått tjugo år sedan morden, och Libby börjar få slut på pengar. Hon har levt av avkastningen av de pengar som samlades in till förmån för henne när hon var liten. Nu är hon desperat att få pengar, och accepterar att besöka en klubb som specialiserar sig på ”true crime”. Men när Libby kommer dit så visar det sig att gruppen är ute efter mer än att bara träffa henn. De anser att Ben är oskyldig och de vill undersöka alternativa möjligheter. Och de vill att Libby ska hjälpa dem. Mot sin vilja dras Libby in i undersökningarna, trots att hon fortfarande tvivlar på att Ben är helt oskyldig.

Dark Places är Gillian Flynns andra bok från 2009. Hennes första, Sharp Objects, kom ut 2006 och 2012 kom Gone Girl. Gillian Flynn är en amerikansk författare, med bakgrund som journalist, specialiserad på att skriva om filmer. Hennes hemsida hittar ni här.

Tidigare i höstas, efter att ha läst alla lovorden över Gillian Flynn på bokbloggar, så köpte jag och läste Gone Girl. Jag tyckte den var OK, men inte mer, och förstod faktiskt inte alla lovorden riktigt. Men en chans till tyckte jag hon skulle få, så överst på önskelistan till jul placerade jag Dark Places. Så här i efterhand så är jag nöjd med att jag ändå gav henne en chans till.

Dark Places är en mörk bok. Alla i boken har hemligheter, och när de avslöjas så är det inte till fördel. Tvärtom så står då människorna där i all sin eländighet, egoistiska på något vis. Det är USA i all sin eländighet, white trash och trailerparks. Fattiga barn som stjäl småsaker i skolan, för att få någon ljuspunkt i livet. Vuxna som hela tiden står i skuld till någon annan. Mitt i allt detta finns familjen Day, de fattigaste av de fattiga, och defintivt inga änglar.

Gillian Flynn väjer inte för det svåra, hon har inga onda eller goda i sina böcker (i alla fall de två jag läst), alla är mer eller mindre egoistiska. Ibland har de inget val. De måste tänka på sig själva för att överleva. Libby Day är egentligen alls inte sympatisk, även om det kanske beror på att hon hela sitt liv kämpat mot omöjliga odds. Trots detta när jag ett hopp boken igenom att hon på något sätt ska komma ut som en bättre människa. Ingen i boken är sympatisk, men det hindrar inte att de är ytterst mänskliga och man på något sätt kan förstå deras handlingar.

I början av läsningen av Dark Places så värjde jag mig. För många år sedan, när jag bodde i USA, så köpte jag en ”true-crime bok” som en ungt par som mördar den enas föräldrar. Boken gjorde starkt intryck på mig och jag har sällan känt sådant äckel, både för händelsen och för mig själv som bidrog till att profitera på det hela genom att köpa boken. I början av den här boken så känner jag att Gillian Flynn har sneglat alltför mycket på den genren av skrivande. Och det återuppväcker mitt obehag. Men såsmåningom så inser jag att hon kanske gjort detta medvetet eftersom ”true-crime” som affärsidé spelar en roll i boken.

Dark Places är riktigt spännande och jag tycker den håller spänningen ända till slutet. Speciellt förtjust är jag i Gillian Flynns sätt att blanda nutid och dåtid. Dels så får man på det sättet ledtrådar till ”vad som egentligen hände” och dels så speglar det hur olika människor kan se på samma sak, och hur tiden sen händelsen dessutom påverkar minnesbilden. Mycket skickligt. Språket är bra, och bidrar till bilden av misären, av USAs baksida och till spänningen.

Jag är glad att jag gav Gillian Flynn en chans till och nu ser jag fram mot att läsa Sharp Objects.

Några andra som bokbloggat om boken är: Annikas litteratur- och kulturblogg, Bokhora, Fiktiviteter, Bibliotekskatten, Stringhyllan, Ariels bokhylla, Camillas boklåda, Snowflakes och Fru E:s böcker.

Omdöme: Mörkt, eländigt och spännande om hur den djupaste misären skapar desperata människor.
Betyg: 4+