En ung kvinna hittas naken och förvirrad en tidig lördag morgon i juni i trapphallen i ett hus på Tjustgatan i Stockholm. Polisen tillkallas för att ta hand om kvinnan som inte säger ett ord till någon. Lägenheten hon hittas utanför tillhör pianoteknikern John Gideon, men han tycks inte vara hemma. Grannarna har tydliga åsikter om Gideon, i deras ögon så är det ytterst märkligt med alla unga kvinnor och flickor som kommit och gått till hans lägenhet. Bara några få dagar senare så börjar det lukta från lägenheten och polisen tar sig in.

Fallet med den unga flickan och John Gideon tas upp av Conny Sjöberg och hans team vid Hammarbypolisen. Flickan identifieras och det visar sig att hon innan händelsen festat med ett gäng skolkamrater.

Petra Westman, som några år tidigare våldtagits och filmats av två män, har sin åsikt klar om vad som hänt den unga flickan, hon är säker på att lösningen är John Gideon. Jamal Hamad och Conny Sjöberg misstänker sexuella övergrepp, och letar hemligt efter kopplingar till ”den andre mannen” som var med vid övergeppet på Petra. Odd Andersson är däremot mer misstänksam mot kamraterna som flickan festat med, och Hedvig Gerdin går som vanligt sina egna vägar. Jens Sandén funderar mest på sin egen dotter Jenny och barnbarnet Majken. Men ju mer teamet undersöker, letar och får reda på om fallet, desto mer förvånade blir de.

Gideons ring är Carin Gerhardsens femte bok i serien om Conny Sjöberg och hans kollegor vid Hammarbypolisen. Den är helt nyutkommen, recensiondatum 18 juni 2012. Carin Gerhardsen är matematiker och it-konsult som debuterade 2008 med Pepparkakshuset som är första delen i serien. Vad jag tyckte om den fjärde boken i serien, Helgonet, kan du läsa här.

Det är ingen hemlighet att jag är mycket förtjust i Carin Gerhardsens böcker om Hammarbypolisen. Jag anser att hon tillhör våra bästa svenska deckarförfattare för närvarande. Så när Gideons ring damp ner i brevlådan från Norstedts så var det knappt jag kunde bärga mig. I hög grad fick jag också vad jag förväntade mig när jag läser boken.

Gideons ring är en välskriven svensk deckare, med bra språk, god intrig och spännande uppbyggnad. På det sättet blir jag inte besviken. Det är en bladvändare, och även om vissa delar känns ganska förutsägbara så lyckas Gerhardsen ändå få till en del oväntande vändningar.  Fallet med flickan och Gideon är väl uppbyggt. Dock slår det mig igen hur ofta det finns barn och ungdomar som råkar illa ut i nutida svenska deckare, och det är minst sagt en obehaglig trend.

Men en sak är jag besviken på och det är utvecklingen av personerna i Hammarbypolisen, i alla fall de som varit med från början. Petra och Jamal går på tomgång och jakten på ”den andre mannen” som man sen några böcker tillbaka vet vem det är, är jag less på. För stor del av boken ägnas åt detta och jag hoppas att Gerhardsen nu kan avsluta den historien. Bihistorien om Jenny har sina poänger men får alldeles för stort utrymme. Mer plats åt Idol-Odd och Gäddan tack!

Boken är ett recensionsexemplar från Norstedts.

Omdöme: En bladvändare om utsatthet, utanförskap och att botgöra ont med gott.
Betyg: 4