Journalisten Henning Juul har just kommit tillbaka till sitt jobb på webbtidningen 123nyheter efter två års sjukskrivning. Han är ärrad både till det yttre och det inre efter att ha överlevt DetSomHanInteTänkerPå, den brand där hans son Jonas omkom. Redan första dagen på jobbet skickas han på polisens presskonferens med anledning av ett mord som begåtts. En ung kvinna har hittats i ett tält på Ekebergsletta. Hon är nedgrävd och stenad till döds. En av poliserna som utreder mordet är en bekant till Henning från ungdomen, Bjarne Brogeland. Ledare för utredningen är Arild Gjerstad, och en av de andra poliserna är Ella Sandland, som Bjarne tycker är väldigt attraktiv.

Henning sätts att tillsammans med sin kollega Iver Gundersen bevaka mordet och får av sin chef Heidi stränga order att vara först och störst i bevakningen. Henning har ingen lust att jobba så nära Gundersen, som dessutom är Hennings exfrus Noras nya pojkvän, och Henning går sin egen väg i sina undersökningar. Det första han gör är att åka till stället där den mördade, Henriette Hagerup, studerade för att bli manusförfattare. Genom sina samtal med Henriettes studiekamrater och handledare får han reda på nya saker om Henriette. Nya saker, som får betydelse för polisens utredning, trots att de snabbt griper Henriettes pojkvän Mahmoud Marhoni som misstänkt. Henning kommer genom sina journalistiska undersökningar personer som har allt att dölja på spåren, och inser snart att hans eget liv är i fara.

Skendöd” är Thomas Engers debutroman. På norska heter boken Skinndød och kom 2010. Det norska förlaget Gyldendal säger att det är ”Kanskje det beste krimmanuset vi har fått fra en debutant noen gang.”.  Författaren har planerat en serie på sex böcker och på norska har nummer två i serien redan kommit ut (Fantomsmerte). Nummer tre kommer att heta Blodtåke och kommer ut i höst. Thomas Enger är, precis som Henning Juul, journalist. I Sverige är boken publicerad av Forum.

Det var inte med så stora förhoppningar jag plockade ännu en deckare i bokcirkeln på jobbet. Men jag bara säger: Jag är imponerad av den här debuten! Ännu en norsk deckarförfattare som hittat rätt ton. Det är spännande. Både det aktuella fallet och hur Henning Juul utvecklas. Henning är trovärdigt beskriven, utan att det blir övertydligt. Lite i taget får läsaren veta mer om vad som hänt honom innan boken börjar, men inte mer än att man blir mer nyfiken på honom. Hans känslor och upplevelser i samband med branden är oerhört finstämt beskrivna, och man får en klump i magen av att tänka på omfattningen av tragedin.

Fallet som Henning dras in i är inte självklart, men inte heller överdrivet komplicerat i sin upplösning. En hel del samhällsanalys kring t.ex. snabba medier och fördomar och okunskap om invandrare får författaren in. Negativt? Tja, egentligen bara två småsaker. Det ena är Brogelands besatthet av Sandland. Efter tionde gången det påpekas så tänker jag ”ja, ja, jag vet”. Det andra är Hennings inblandning i fallet. Det håller i en bok. Men kommer det att hålla i sex böcker?  Enger jämförs med Nesbø, men trots att jag gillade hans senaste (Gengångare) väldigt mycket, så tycker jag den här är betydligt bättre än Nesbøs första om Harry Hole. I alla fall så kliar det i mina fingrar att klicka hem nästa bok. På norska.

Ett urval bokbloggar som skrivit om boken är: Bokhora, Hyllan, Deckarhuset, Annikas litteratur- och kulturblogg samt Bokmalen.

Omdöme: Imponerande norsk deckardebut om sorg, avundsjuka och snabba nyheter.
Betyg: 4+