Statsministern är realist och inser att efter nästa val kommer han knappast att sitta kvar. Men makten vill han inte avstå ifrån. Tvärtom. Men det finns andra sätt att skaffa sig makt i konungariket Sverige. Tillsammans med sin kumpan Nalle Rosenstake och med Justiteministern som hantlangare smider han planer som ska omkullkasta hela Sveriges maktstruktur.

Den största ickeparlamentariska maktfaktorn är utan tvivel kungafamiljen, där var och en brottas med sina egna problem, alla från Kungen till Partyprinsessan. Att Kronprinsessan förälskat sig i Danny, en enkel pojk från folket, ger Statsministern en oanad öppning till makten.

Lars Ragnar Forssbergs ”Blått blod” är en politisk satir. Forssberg romandebuterade 2005 med ”Fint folk” och det här är hans andra roman. Han är PR-konsult och journalist.

Den här boken fick jag genom tjänsten Booked och det var en ren chansning när jag klickade hem den, då ”politisk satir” och ”modern saga” inte tillhör de ord som brukar tilltala mig på baksidan av en bok. De första kapitlen i boken roade mig oanat. Det fanns en hel del klockrena ”one-liners” som beskrev kända politiker och jag kom på mig själv att småle. Men redan efter ett par kapitel började jag tröttna på det som snart kom att kännas som enbart rena elakheter. Boken började kännas oändligt lång, och snart var det enda intressanta om man kunde identifiera vilka författaren gör sig rolig över. Grundspelarna som Göran Persson, Björn Rosengren, Tomas Bodström och kungafamiljen skapade inga större problem. Tarras Wahlberg och Aje Philipsson likaså, eller när Bildt och Sahlin får sina kängor. En del andra krävde mer klurande. Men inte ens det kunde upprätthålla mitt intresse, för personerna är så urbota tråkiga allihopa!

Jag konstaterar än en gång att politisk satir inte är min sak, och Forssberg har inte lyckats få mig övertygad om något annat. Hela konceptet skulle passa bättre i en vass krönika eller något annat kortformat, där läsaren kan få några snabba skratt på någon annans bekostnad. Läste ut boken gjorde jag, men det får nog tillskrivas min envishet.

Jag vill i alla fall rekommendera Booked. Känner ni inte redan till konceptet kan ni läsa mer här och så kan ni förstås registrera er på bookeds sida.

Omdöme: En tråkig raljerande politisk satir som övergår i en rad elakheter.
Betyg: 2.