Shirin växer upp i Zadrabad i Iran som enda dottern i en familj med fyra pojkar. Hennes farfar Elias invandrade till Iran från Ukraina och slog sig ner i Zadrabad där han skapade sig ett bra liv med apotekarens dotter Sara. De får tio barn, varav nio söner och Shirins pappa är den yngsta bortskämda sonen. Shirins mormor Irena är en kvinna som tycker om det vackra och har stort självförtroende.  Hennes man Mahmoud var en vacker och mild man. Dottern blir pappas flicka. Shirins mamma och pappa blir passionerat förälskade och när de gifter sig bosätter de sig i ett hus på hans föräldrars tomt. Där växer Shirin upp omgiven av släkten. Hon är modig och äventyrslysten, allt som en flicka inte ska vara. Hon iakttar och försöker förstå hur en kvinna ska vara och vilka regler som kvinnor ska följa, och ser vad som händer med de som bryter mot reglerna. Hon förstår sig inte på sin mor utan hennes stora stöd är mormodern. Medan Shirin växer upp genomgår Iran stora förändringar. Shahen störtas, det blir revolution och Ayatollah Khomeini kommer till makten. Ingen törs lita på någon, och kvinnorna har det inte lätt. Shirin begår ett misstag, och hennes föräldrar vill gifta bort henne med en äldre man. Ett beslut som får oanade konsekvenser för Shirins framtid. Shirin blir det hennes mormor säger att hon inte ska vara – en fjäril i koppel.

Fjäril i koppel” är Zinat Pirzadehs debutroman och är delvis baserad på hennes egen uppväxt i Iran. Den är den första boken i en tänkt triologi. Zinat Pirzadeh kom till Sverige 1991 som flykting, och efter att ha provat på många olika yrken så är hon numera ståuppkomiker. Hon har även gett ut diktsamlingar. Boken är uppbyggd med en växling mellan Shirin i nutid i Therean, och Shirins uppväxt och familjehistoria. Boken sägs vara ”inspirerad av författarens liv”, och Pirzadeh har i intervjuer berättat historier om sitt eget liv som kan återfinnas i boken, samtidigt som allt inte ska vara självbiografiskt.

Jag hade stora förväntningar på den här boken, såväl titel som beskrivning talade för att jag skulle gilla den. Och vissa saker är bra. Pirzadeh tecknar en levande bild av Iran under revolutionen, och eftersom hon är jämngammal med mig kan jag relatera till vad som framgick i nyhetssändningarna i Sverige på den tiden. Släkthistorien berättas som en skröna och stundvis glimtar den till som riktigt fängslande.  Men medan hon klarar av att teckna den lilla flickans reflektioner går hon inte i land med den vuxna kvinnans svåra dilemman. Allvarliga saker, som vänners död, tecknas ytligt och snabbt utan känsla. Det är kortfattat och läsaren kastas mellan olika historier. Jag tror att boken hade varit än mer omtumlande om man hade vetat om vissa scener varit uppdiktade eller inte. Det blir intressant att se vad nästa bok kommer att handla om. Själv hoppas jag på mer om Iran.

Boken fick jag av Lennart Bokia Sundsvall för att recensera.

Ett urval andra bokbloggar som recenserat boken är: Beas bokhylla, Bokhyllan, Boktokig och TidningsIda.

Omdöme: En fängslande, men stundvis ytlig, berättelse om en ung kvinna i förändringens Iran.
Betyg: 4

Annonser