Jag älskar Grekland. Jag älskar Mikis Theodorakis musik. Under 70- och 80-talet lyssnade jag mycket på svenska tolkningar av Sven-Bertil Taube och Arja Saijonmaa av Theodorakis texter och det finns mängder av fina minnen. I gymnasiet gjorde jag ett specialarbete om Theodorakis. Jag får fortfarande rysningar av En sång om frihet med Bo Setterlinds översatta text till Mikis Theodorakis musik:
Det finns ett hav som ingen ser
Det finns en grav, där ingen dör
Det finns en sol, som ej går ner
Det finns en strand i varje själ

Och om du vill ditt väl förstå
Och vara fri när molnen gå 
Så bygg en värld att leva i
Nu gäller det ditt Liv, ditt eget Liv

Det finns en värld som ej förgår
Det finns ett brev som ingen läst
Det finns en vind som allt förstår
Det finns en frihet utan sår

Dessutom var jag nyfiken på Theodorakis liv, det borde vara en spännande historia. Så när jag hittade följande bok i bokcirkeln på jobbet: ”En ung naken kvinna – mötet med Mikis” av Arja Saijonmaa, så tänkte jag att jag skulle försöka. Men oj så besviken jag blev! Efter att ha kämpat mig igenom halva boken så beslutade jag mig för att ge upp. Den är träig. Språket är urtrist. Den utspelar sig på spännande ställen över hela världen, inte minst Grekland och Paris. Men jag får noll känsla för stämningen. Det är bara ord ord ord och fyllt med schabloner. Ung naiv finska möter stark dynamisk grek. Men är hon verkligen så naiv? Är Finland verkligen som det beskrivs? Och grekerna? Långa tråkiga beskrivningar av musiken. Det enda som intresserar mig är bitarna om Theodorakis barndom men t.o.m. det blir tråkigt. Jag är nöjd med att ha övergivit boken och återgår till att lyssna på musiken.

Omdöme: Träig biografi om ung naiv finskas möte med världen.
Betyg: 1