Ganska kort efter att jag skrivit min lista på böcker som jag skulle vilja läsa så blev jag kontaktad av Lennart som hade ett extra exemplar av Jo Nesbøs ”Huvudjägarna”. Han har recenserat den här. Här kommer min recension av den.

Roger Brown är en av Norges bästa headhunters, anlitad av företag som i all diskretion vill rekrytera chefter, gärna chefer från andra företag. Roger Brown är skicklig på sitt jobb och stolt över sitt vackra hår, men har komplex för att han är kort. Vid sidan om sitt vanliga jobb bedriver han verksamhet som genererar gott om pengar.  Hans fru Diana är vacker och äger ett konstgalleri, fast det enda hon egentligen vill ha är ett barn. En dag så introducerar Diana Clas Greve för Roger och han tror att hans lycka är gjord för Clas Greve är den perfekta kandidaten för det jobb som Roger headhuntar för. Föga anar Roger att detta är början på en rad dramatiska händelser som ska förändra hans liv.

Jo Nesbø är mest känd i Sverige för sina böcker om Harry Hole men har också skrivit en rad roliga barnböcker. ”Huvudjägarna” är en fristående thriller. Thriller är en rättvisande beskrivning av boken, snarare än deckare. Man kan ana en påverkan av andra författare i genren ”hårdkokta thrillers”. Språket är kortfattat och effektivt, på snudd okänsligt, och ska på så sätt spegla Roger Brown.

Tyvärr så tycker jag inte Nesbø når ända fram. Boken är spännande, men försöker samtidigt vara något som den inte riktigt lyckas med. Men kanske det är genren som är mitt problem. Personerna blir karikatyrer av sig själva, i synnerhet har jag stora problem med hur Rogers fru Diana tecknas. Intrigen är, som i många sådana här romaner, långsökt och man får nästan ett roat leende på läpparna stundvis. Men boken är en klar distraktion för stunden, och i genren OK.

Betyg: 3