Kriminalinspektör Bill Quinn hittas mördad i närheten av det vilohem för poliser han bott på ett tag. Mordsättet är ovanligt, han har blivit skjuten med ett armborst. DCI Alan Banks kallas in för att utreda mordet. Inom kort upptäcker utredningsgruppen att det finns misstankar om att Quinn var korrupt. För att utreda den delen anlitas Joanna Passero som till Alan Banks irritation också blir en del av utredningsgruppen. Mera nöjd är han med att Annie Cabbot är tillbaka efter ett halvårs återhämtning, även om hon på många sätt har det jobbigt fortfarande.

Alan Banks blir snart övertygad om att Bill Quinns mord har något att göra med försvinnandet av en ung flicka, Rachel Hewitt, i Estland sex månader tidigare, som Bill Quinn var med och utredde. Fallet löstes aldrig, och Alan Banks blir mer och mer inriktad på att inte bara hitta Bill Quinns mördare utan också hitta Rachel Hewitt. Alan Banks och Joanna Passero åker till Tallin för att följa upp ledtrådarna, medan Annie Cabbot utreder kopplingarna på hemmaplan mellan Bill Quinn och några lånehajar. Frågan är vem som först hittar Bill Quinns mördare, och om de någonsin kan lösa fallet med Rachel Hewitt.

Watching the dark är Peter Robinsons  tjugonde bok om polisen Alan Banks.. från augusti 2012. Den första, Gallows view, utkom 1987. Några av böckerna finns översatta till svenska. Peter Robinson är  ursprungligen från Yorkshire men bor nu omväxlande i Toronto, Kanada, och England.

När jag läste Robinsons bok Before the Poison, som inte är en Banksroman, så blev jag rejält besviken.  Så jag var lite orolig när jag norpade åt mig den här på Arlanda i somras. Men det här är en ”riktig” Peter Robinsonbok och det innebär att jag tycker den är bra. Att jag gillar hans böcker tror jag har mycket med stämningen att göra. Det är så brittiskt på så många plan!

Språket är välformulerat, lugnt och detaljerat. Ibland nästan i överkant detaljerat. Om jag inte redan visste så mycket om Banks och faktiskt gillade Banks så skulle jag nog kunna bli frustrerad. Men nu njuter jag mest. Jag gilllar beskrivningen av samspelet mellan Banks och Passero, även om det lyfter fram en del av Banks dåliga sidor.

Det jag definitivt inte tycker om är att Robinson låter en del av boken utspela sig i Tallinn. Möjligen beror det på att jag aldrig varit i Estland men jag får ingen känsla för naturen och ”the scenery”. Det är platt.

Eftersom det är en deckare så ska jag också säga något om själva ”mysteriet”. På något sätt känns det inte helt komplett. Det finns några saker som är lite för mycket slump för att jag ska gilla det och en känsla av att det hela är oavslutat infinner sig. Men samtidigt finns ett visst mått av realitet, i alla fall i fallet med Rachel.

Omdöme: Brittisk deckare om korruption, naivitet och egoism som leder utredarna till Estland.
Betyg: 4

About these ads