Ove är 59 år och kör Saab. Mer än så behöver man inte veta om en man tycker Ove. Män som kör Saab är att lita på. Grannen Rune körde Volvo.  Runes fru Anita och Oves fru Sonja var vänner  och Rune och Ove kunde ibland komma överens. Men Ove tycker faktiskt att det var droppen när Rune köpte BMW. Det är många år sedan nu, och Ove är numera den enda som håller ordning i bostadsrättsföreningen. Till grannarnas förtrytelse. Men så flyttar Parvaneh in med sin totalt ohändiga man och sina två döttrar. Gravid, tempramentsfull och spontan så övertalar hon Ove till de mest oväntade saker. Ove distraheras hela tiden från det han faktiskt tänkt göra. Och på något underligt sätt så förändras hela bostadsrättsföreningen på köpet.

En man som heter Ove är Fredrik Backmans debutbok som är helt nyutkommen. Samtidigt publiceras även hans bok Saker min son behöver veta om världen. Fredrik Backman skriver regelbundet i tidningar men har blivit stor genom sin blogg fredrik.cafe.se. Hans inlägg om en stressad blond kvinna i trafiken spred sig förra året som en löpeld i sociala media.

Fredrik Backmans blogg är en av de bloggar som jag då och då läser. En del av hans inlägg tycker jag är sanslösa, andra är inte min stil. Men lite nyfiken var jag på hans bok och tack vare Lennart så fick jag chans att läsa den.

Och det ångrar jag inte en sekund. Den här boken var för mig en total överraskning. Jag hade förväntat mig en lätt komisk och ytlig bok. I början tyckte jag det var komiskt och lättsamt. Men sen började jag med lätt skeptisism undra ”vad är det här?”. Sen fortsatte jag läsa och fastnade totalt. Jag är inte en person som normalt skrattar eller gråter när jag läser men här satt jag och omväxlande fnissade och hade tårar i ögonen. Boken innehåller slagkraftiga iakttagelser och målande beskrivningar. Men det är också en vacker kärlekshistoria (eller flera) som griper tag i mig liksom den i grunden ömsinta beskrivningen av Oves levnadsöde.

Språket är speciellt och jag tror att just det avgör om man gillar boken eller inte. Man känner igen en del av tonen från bloggen men här har han tagit chansen att fördjupa och uttrycka sig på ett annat sätt. Jag faller pladask för en del beskrivningar, som t.ex. det han använder för att beskriva en katts uttryck: Katten betraktar honom utvärderande som om den befann sig på den beslutande sidan av skrivbordet under en anställningsintervju. Omedelbart får jag en exakt bild av hur katten ser ut!

Sakta men säkert kryper Oves levnadshistoria fram. Vartannat kapitel handlar om det och vartannat om nutid. Ju mer jag läser desto mer nyfiken blir jag på vad som hänt honom, och desto mer tycker jag om honom. Förstås. De andra personerna är på sätt och vis bifigurer men alla bidrar de till att dra handlingen framåt på ett bra sätt.

Boken är ett recensionsexemplar som jag fått låna av LennartBokia Sundsvall.

Betyg: 5
Omdöme: Överraskande, humoristiskt och kärleksfullt om Ove, 59 år, som kör Saab, och hans grannar.

About these ads